Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Masstransporternas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
JÄRNVÄGARNAS BETYDELSE FÖR OLIKA INDUSTRIER.
Vill man nu söka reda på hvilka industriers utveckling järnvägarna
särskildt kunna antagas ha påverkat, blir uppgiften såsom ofta antydt ganska
svår. En ledtråd har man emellertid i det bekanta förhållandet, att det i
alla länder egentligen är de tunga, skrymmande och i
proportion till sin
vikt föga värdefulla varorna som erhållit nya transportmöjligheter genom
det nittonde århundradets kommunikationsmedel — lyxartiklar och dyr-
barare industriprodukter ha varit föremål för världshandel i flera tusen år.
Först med stora transportföretag, som kunna fördela sina utgifter efter
hvilken princip som passar dem bäst, har man fått möjlighet att differen-
tiera transportpriset efter transportartiklarnas värde och har först därigenom
blifvit satt i stånd att öfver hufvud taget flytta varor som ej tåla höga
transportkostnader . Och dessa förhållanden måste få en alldeles särskild
betydelse i
Sverige med en industri baserad på mycket skrymmande bränsle
och råvaror. Att malm och timmer i någon större utsträckning skulle frak-
tas på järnvägarna antog man dock ej vid deras anläggning, sådant trodde
man för alltid vara hänvisadt till vattenvägarna, och det skulle kanske ej
ha varit omöjligt att hos oss finna motstycke till den engelske järnvägschef
i gamla tider, hvilken lär ha besvarat en trafikants anhållan om att få
frakta kol med det harmsna utropet: »Härnäst vilja de sända gödsel» .
I själfva verket måste denna uppfattning omedvetet ha behärskat von Ro-
sen, trots hans gränslösa optimism beträffande järnvägarnas möjligheter, ty
annars kunde han ej gärna ha velat anlägga dem som förmedlare af trafiken
mellan de inre sjöfartslederna. I stället är det järnvägspessimisten Ericson
som i
verkligheten tänker högt om järnvägarna då han af dem skapar
ett själfsländigt sammanhängande trafiknät.
I
verkligheten ha de skrymmande varorna spelat en hufvudroll i trans-
porten alltifrån järnvägarnas första dagar i Sverige. Redan 1865, det första
år som både Västra och Södra stambanorna voro öppnade i deras helhet, ut-
gjorde »skogsprodukter» mer än en tredjedel (35,4 %) af statsbanornas hela
trafik, medan trä- och stenkol tillsammans representerade 5,i X, malmen
4,3 % och spannmålen 15,3 ,%
— dessa fyra så godt som alldeles obear-
betade varor alltså tillsammans 60, i X ^f hela godslrafiken. Och hvad
de egentliga råvarorna — frånsedt spannmålen
— beträffar har deras andel
i stort sedt gått framåt på statsbanorna, i
synnerhet sedan den stora malm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
