83 trafikens början i midten af 1890-talet, samt de förädlade varorna liksom spannmålen alltså proportionsvis minskats i betydelse. Spannmålen (inkl. mjöl o. s. v.) har sålunda tämligen jämnt sjunkit från 18,6 % af hela gods- transporten 1862 till 5,2 % 1903, järn och stål (inkl. gjutgods och ma- skiner) från 13,02 % 1862 till 5,4 % 1903 och exempelvis väfnadsämnen från 1,5 % 1868 till 0,56 % 1903.^ Masstransportens tilltagande betydelse och behärskande ställning i nu- tiden kan dessutom belysas mera enhetligt på annat sätt, genom en blick på vagnparken. Af godsvagnarna är det i stort sedt de öppna, som utföra masstransporten, och deras andel utgjorde på statsbanorna 1905 efter an- talet 69,9 % samt efter lastförmågan ännu mera (74,8 % eller nästan jämt tre fjärdedelar)." De täckta godsvagnarna äro till nio tiondelar stycke- godsvagnar, hvadan dessa siffror visa styckegodsets ringa andel i godstrafiken. Siffrorna visa emellertid denna andel högre än den i verkligheten är, ty styckegodsvagnarnas belastningsprocent är naturligtvis lägre än den öfriga godsvagnsparkens; och styckegodset utgjorde 1904 efter vikt endast 7,7 % af statsbanornas fraktgodssiffra. Men ej nog härmed. Af vagnslastgodset, som omfattar sändningar på minst 2 72 ton, kommer så godt som alltsam- mans på sändningar från 5 ton, så att dessa utgöra 90,8 %^ efter vikt och 91,3 X efter tonkilometertal af statsbanornas hela fraktgodstrafik 1904. De stora varornas och sändningarnas andel är alltså öfverväldigande. De olika varuslagen förtjäna emellertid en mera ingående behandling. De två viktigaste varuslagen på statsbanorna 1904 voro utan jämförelse malm och trävirke, med en andel i statsbanornas hela godsmängd efter vikt beräknad af resp. 28,8 9 °4 och 18,8 8 X — alltså för dessa två varu- slag ensamt 47,77 X eller nära hälften af hela vagnslastgodstrafiken. Där- näst i ordningen komma sten och jordarter, kalk, kalksten och cement med tillsammans 8,03 X> stenkol och koks med 5,50 X samt spannmål (inkl. mjöl m. m.) med 4,6 9 X> så att dessa fem grupper i hufvudsak obe- arbetade varor tillsammans representera närmare två tredjedelar (65,9 9 X) af statsbanornas hela godstrafik efter vikt beräknad. Och följer man stats- ' Anledningen till att ej 1904 och 1905 års siffror användas vid jämförelse med äldre tider är den ändrade uppställningen i den preliminära godsslagsstatistiken för dessa år, i det att sammandraget af godsslagsstatistiken 1904 (tab. 11) i motsats till föregående berättelser skilt stjxkegodset från resp. godsslag, medan 1905 års utgifna godsslagsstatistik ej upptager samtrafiken och därför alls ej meddelar något sammandrag. Den stora outgifna godsslagssta- tistiken för 1904 (se ofvan s. 9) har återigen en helt ny godsindelning, som f. ö. också kom- mit till användning för stationstabclleii (tab. 10 b resp. tab. 19) i den utgifna statistiken för 1904 och 1905. Uppgifterna i detta kapitel om statsbanornas godstraflk grunda sig dels på de olika år- gångarna af L samt dAillys därpå byggda tabeller 8 —8 b (S. ./. I 843 ff.), dels på 1904 års outgifna godsslagsstatistik. Det bör märkas att siffrorna för 1904 i d'Aillys tabeller af nj-ss angifvet skäl ej äro fullt jämförliga med dem som gälla föregående år. - Uträknadt efter siffrorna i L a 1905 tab. 8. ^ På grundval af L a 1904 tab. 10 samt 1904 års godsslagsstatistik tabb. 1 och 5 a—b. * I siffran för trävirket ingå ej snickeriarbeten samt ved och torf, som äro inräknade i skogsprodukterna för äldre tider. Alla tre grupperna trävaror utgjorde tillsammans 22,46 % af godstrafiken 1904.