Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Bergsprodukternas och trävarornas andel i järnvägstransporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
trafikens början i midten af 1890-talet, samt de förädlade varorna liksom
spannmålen alltså proportionsvis minskats i
betydelse. Spannmålen (inkl.
mjöl o. s. v.) har sålunda tämligen jämnt sjunkit från 18,6 % af hela gods-
transporten 1862 till 5,2 % 1903, järn och stål (inkl. gjutgods och ma-
skiner) från 13,02 % 1862 till 5,4 % 1903 och exempelvis väfnadsämnen
från 1,5 % 1868 till 0,56 % 1903.^
Masstransportens tilltagande betydelse och behärskande ställning i nu-
tiden kan dessutom belysas mera enhetligt på annat sätt, genom en blick
på vagnparken. Af godsvagnarna är det i stort sedt de öppna, som utföra
masstransporten, och deras andel utgjorde på statsbanorna 1905 efter an-
talet 69,9 % samt efter lastförmågan ännu mera (74,8 % eller nästan jämt
tre fjärdedelar)." De täckta godsvagnarna äro till nio tiondelar stycke-
godsvagnar, hvadan dessa siffror visa styckegodsets ringa andel i godstrafiken.
Siffrorna visa emellertid denna andel högre än den i verkligheten är, ty
styckegodsvagnarnas belastningsprocent är naturligtvis lägre än den öfriga
godsvagnsparkens; och styckegodset utgjorde 1904 efter vikt endast 7,7 %
af statsbanornas fraktgodssiffra. Men ej nog härmed. Af vagnslastgodset,
som omfattar sändningar på minst 2 72 ton, kommer så godt som alltsam-
mans på sändningar från 5 ton, så att dessa utgöra 90,8 %^ efter vikt och
91,3 X efter tonkilometertal af statsbanornas hela fraktgodstrafik 1904.
De stora varornas och sändningarnas andel är alltså öfverväldigande.
De olika varuslagen förtjäna emellertid en mera ingående behandling.
De två viktigaste varuslagen på statsbanorna 1904 voro utan jämförelse
malm och trävirke, med en andel i statsbanornas hela godsmängd efter
vikt beräknad af resp. 28,8 9 °4 och 18,8 8 X — alltså för dessa två varu-
slag ensamt 47,77 X eller nära hälften af hela vagnslastgodstrafiken. Där-
näst i ordningen komma sten och jordarter, kalk, kalksten och cement
med tillsammans 8,03 X> stenkol och koks med 5,50 X samt spannmål
(inkl. mjöl m. m.) med 4,6 9 X> så att dessa fem grupper i hufvudsak obe-
arbetade varor tillsammans representera närmare två tredjedelar (65,9 9 X)
af statsbanornas hela godstrafik efter vikt beräknad. Och följer man stats-
’
Anledningen till att ej 1904 och 1905 års siffror användas vid jämförelse med äldre
tider är den ändrade uppställningen i den preliminära godsslagsstatistiken för dessa år, i det
att sammandraget af godsslagsstatistiken 1904 (tab. 11) i motsats till föregående berättelser
skilt stjxkegodset från resp. godsslag, medan 1905 års utgifna godsslagsstatistik ej upptager
samtrafiken och därför alls ej meddelar något sammandrag. Den stora outgifna godsslagssta-
tistiken för 1904 (se ofvan s. 9) har återigen en helt ny godsindelning, som f. ö. också kom-
mit till användning för stationstabclleii (tab. 10 b resp. tab. 19) i den utgifna statistiken för
1904 och 1905.
Uppgifterna i detta kapitel om statsbanornas godstraflk grunda sig dels på de olika år-
gångarna af L samt dAillys därpå byggda tabeller 8 —8 b (S. ./. I 843 ff.), dels på 1904 års
outgifna godsslagsstatistik. Det bör märkas att siffrorna för 1904 i d’Aillys tabeller af nj-ss
angifvet skäl ej äro fullt jämförliga med dem som gälla föregående år.
-
Uträknadt efter siffrorna i L a 1905 tab. 8.
^
På grundval af L a 1904 tab. 10 samt 1904 års godsslagsstatistik tabb. 1 och 5 a—b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
