Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Järnvägarnas betydelse för trävaruindustrin - Timmertransporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
I långt mindre sammanhang med järnvägarna står den öfriga väldiga
fråvaniindustrin. Trävaruindustrin går som bekant i sin nuvarande gestalt
tillbaka till åren omkring 1850, och grunden var alltså lagd innan ännu Sverige
och allra minst Norrland ägde några järnvägar. För transport af själfva timret
intaga också järnvägarna alldeles obetingadt en jämförelsevis underordnad
plats
— den regelmässiga och naturliga transporten sker här på flottlederna.
Tyvärr saknas en vederhäftig statistik ej blott — med vissa undantag — för
flottledernas trafik utan t. o. m. för deras längd och alltså än mer för det
flottade timrets medeltransportlängd. De sakkunniga beräkningar till hvilka
man äger tillgång kunna ej göra anspråk på större noggrannhet, men de
visa i alla händelser hvilket ofantligt transportarbete flottlederna represen-
tera. I Väg- och vattenbyggnadskårens minnesskrift beräknas flottledernas
längd endast i Dalarne och Norrland 1901 till 18,000 km, alltså mer
än en och en half gånger hela svenska järnvägsnätets utsträckning vid
samma tid.^ Professor A. G. Högbom uppgaf 1898 fraktkvantiteten på en-
samt de norrländska flottlederna till 30 mill. timmer om året och beräk-
nade medeltransportlängden till 15 mil. Med användning af det van-
liga reduktionstalet af stockantalet till viktsiffror (en stock beräknad till
200 kg) kommer man till ett samladt tonkilometertal för ensamt de norr-
ländska flottlederna omkring år 1900 af 900 millioner. Då man nu vet, att
statsbanornas tonkilometertal för 1900 endast uppgick till knappt 800 mill.
och hela svenska järnvägsnätets till mindre än 1,500 mill., finner man alltså
att de norrländska flottlederna representera ett transportarbete som är större
än statsbanornas och omkring tre femtedelar af det svenska järnvägsnätets.
^
Siffrorna blefve gifvetvis ännu betydligt högre om äfven det öfriga Sveriges
flottleder kunde tas med i
beräkning. Ensamt Klarälfvens vattenområde
representerade enligt allmänna flottningsföreningens uppgifter under femårs-
perioden 1892 —96 i
årligt medeltal V/^ mill. timmer, motsvarande 74 i^iH-
ton; och enligt en annan uppgift utgjorde de värmländska flottledernas tra-
fik 1895 21/2 mill. timmer, d. v. s.
1/2
mill. ton.^
Transportkostnaderna ställa sig också helt naturligt ojämförligt lägre på
flottlederna än på järnvägarna. Enligt en beräkning* ställde sig siffrorna
pr stock på följande sätt:
Flottnings- Järnvägsfrakt
kostnad (enl. tar. 12)
km kr kr
i
Ljusnan (1898—1902) P’^^ ^- ^^ ^- ^^
1187 0:13 0:86
’
Kiingl. Väg- och vattenbyggnadskåren 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
