Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Svensk torfproduktion, stenkolsproduktion och -brikettering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
engelsk koks öfvergingo statsbanorna redan 1865 till att uteslutande an-
vända engelska stenkol. Den stora stenkolsimporten och kommunikations-
systemets starka beroende af utländskt bränsle framkallade redan tidigt för-
sök med svenskt material, och de experiment med torfbränsle, som sedan i så
många år satt sinnena i rörelse, började redan 1859, ehuru då med mycket
klent resultat.^ Försöken fortforo under flera årtionden, men först pris-
stegringen på engelska stenkol omkring sekelskiftet* dref fram saken på all-
var; och försökseldningarna utföllo så gynnsamt att regelbunden eldning
(med torf och eng. stenkol i lika viktmängder) infördes i slutet af 1902 och
utvidgades under 1903. De torfkvantiteter som på detta sätt kommit till an-
vändning äro dock ännu rätt obetydliga (7,300 ton 1905) och kunna efter
nuvarande bestämmelser ej stiga mycket vid låga stenkolspriser, emedan
torfven ej får ställa sig dyrare än stenkol.
Äfven med svenska stenkol började försöken ganska tidigt, i slutet af
1860-talet, och 1881 började eldning därmed på allvar (6,000 ton)
— en
åtgärd som påstås ha räddat den svenska stenkolsbrytningen från undergång.^
De använda kvantiteterna ha därefter vuxit starkt och tämligen jämnt i ab-
soluta tal (59,800 ton 1905), men däremot knappast starkare än de utländ-
ska stenkolen. Under de sista åren ha emellertid dessutom stora kvanti-
teter uppköpts för brikettering (detta på den grund att svenska stenkol ej
i sin ursprungliga form tåla att förvaras). I slutet af 1901 började tillverk-
ningen vid brikettfabriken i Elmhult — åter ett stationssamhälle — och
hade 1905 redan kommit upp till 34,900 ton. Det råder också ett dubbelt
samband mellan svenska kolbriketter och bränntorf, i det att dels torfven
användes som bränsle vid fabrikationen, dels briketterna särskildt väl lämpa
sig för blandning med torf vid lokomotiveldning.
Ehuru alltså just under det pågående årtiondet det inhemska lokomotiv-
bränslet har gjort stora framsteg, utgör det dock fortfarande endast en
obetydlighet af hela bränslekvantiteten. Äfven då man räknar med ved
bland det inhemska bränslet, representera de engelska stenkolen 329,500
ton af hela bränslekvantiteten 389,300 ton, alltså nära 85 %. Den tid då
de svenska statsbanorna — och än mer de enskilda banorna — kunna bli
oberoende af utländskt bränsle är mänskligt att döma ännu långt borta. ^
’
Lokomotivet behöfde två timmar för att tillryggalägga den 29 km. långa vägen mellan
Göteborg och Jonsered.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
