Bilaga 2. STATIONSSAMHÄLLEN. Här nedan meddelas en förteckning öfver orter, för hvilkas uppkomst eller utveckling en eller flera järnvägar kunna antagas ha haft större direkt betydelse äfven om järnvägens inverkan ej varit hufvudfaktorn i ortens utveckling. Upptagna äro l) samtliga hithörande orter som voro köpingar vid 1907 års ingång, 2) samtliga hithörande orter som voro municipal- samhällen vid 1906 års ingång, 3) öfriga dylika stads- eller köpingsliknande samhällen, i det fall att folkmängdsuppgifter af något slag för dem stått att erhålla. Orterna ha ordnats efter banor, och knutpunkter — hvilkas namn i alla viktigare fall äro tryckta med större stil — upptagas under den första dithörande bana för hvilken uppgifter här meddelas. Där ej annat är angifvet hänföra sig folkmängdsuppgifterna till den 31. december 1905. De första och enda officiella uppgifterna angående miini- cipalsamhällena, äfvensom köpingar som ej äro egna kommuner, gälla denna tidpunkt; de insamlades af Statistiska centralbyrån för Konstitutionsutskottet vid 1906 års riksdag, och siffrorna publicerades samtidigt i föreliggande framställning (i »Statens järnvägar 1856—1906») och af dr E. Arosenius i Statistisk tidskrift 1906 h. 2. — Siffrorna för de köpingar som utgöra egna kommuner (hvilket är det stora flertalet) äfvensom för här upptagna hela socknar gälla däremot den 31. december 1906 och äro hämtade ur de nyss (april 1907) publicerade summariska folkmängdsuppgifterna för denna tid- punkt. — Dessa olika uppgifter ge emellertid icke alltid en riktig bild af de olika samhällenas folkmängd, ty åtminstone municipalsamhällenas om- råde har i flera fall bestämts så snäft, att en afsevärd del af befolkningen är bosatt utanför ortens råmärken. För de* flesta öfriga upptagna samhällen — alla fullständigt i saknad af sjålfstyrelse — ha inga andra uppgifter stått till buds än de siffror som kunde utletas ur materialet för 1900 års folkräkning och som äro bearbetade i Statistisk tidskrift 1903 h. 2 af dr E. Arosenius. En viss godtycklighet har här från början varit oundgänglig, och ännu betänkligare än detta förhållande är att siffrorna — särskild t för förstadssamhällena — redan äro betydligt föråldrade samt därför ej rätt väl tåla att jämföras med de öfriga uppgif- terna. Ett fåtal folkmängdssiffror ha erhållits från andra håll, hvarom noterna lämna närmare upplysning. Slutligen ha icke få orter af intresse alldeles måst utelämnas på grund af brist på statistiskt material. Sålunda saknas för det första flera betydelse- fulla knutpunkter, sådana som Ockelbo vid Norra stambanan, Västanfors och Engelsberg vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg, Markaryd och Emmaboda i det småländska järnvägsnätet. Till dem komma bl. a. två typiska stationsorter vid statsbanorna, Charlottenberg (Nordvästra stam- banan) och Fjugesta (Örebro —Svarta järnväg), som båda blifvit municipal- samhällen under 1906. Vidare saknas flera viktiga fabrikssamhällen, t. ex. Kinna, medelpunkten för Marks härads väfveriindustri (vid Varberg —Borås järnväg), och Lessebo (vid Karlskrona—Växjö järnväg, med sidobana till