Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga 2. Stationssamhällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilaga 2.
STATIONSSAMHÄLLEN.
Här nedan meddelas en förteckning öfver orter, för hvilkas uppkomst
eller utveckling en eller flera järnvägar kunna antagas ha haft större direkt
betydelse äfven om järnvägens inverkan ej varit hufvudfaktorn i ortens
utveckling. Upptagna äro l) samtliga hithörande orter som voro köpingar
vid 1907 års ingång, 2) samtliga hithörande orter som voro municipal-
samhällen vid 1906 års ingång, 3) öfriga dylika stads- eller köpingsliknande
samhällen, i det fall att folkmängdsuppgifter af något slag för dem stått
att erhålla. Orterna ha ordnats efter banor, och knutpunkter
— hvilkas
namn i alla viktigare fall äro tryckta med större stil
— upptagas under
den första dithörande bana för hvilken uppgifter här meddelas.
Där ej annat är angifvet hänföra sig folkmängdsuppgifterna till den 31.
december 1905. De första och enda officiella uppgifterna angående miini-
cipalsamhällena, äfvensom köpingar som ej äro egna kommuner, gälla denna
tidpunkt; de insamlades af Statistiska centralbyrån för Konstitutionsutskottet
vid 1906 års riksdag, och siffrorna publicerades samtidigt i föreliggande
framställning (i »Statens järnvägar 1856—1906») och af dr E. Arosenius i
Statistisk tidskrift 1906 h. 2.
— Siffrorna för de köpingar som utgöra egna
kommuner (hvilket är det stora flertalet) äfvensom för här upptagna hela
socknar gälla däremot den 31. december 1906 och äro hämtade ur de nyss
(april 1907) publicerade summariska folkmängdsuppgifterna för denna tid-
punkt.
— Dessa olika uppgifter ge emellertid icke alltid en riktig bild af
de olika samhällenas folkmängd, ty åtminstone municipalsamhällenas om-
råde har i flera fall bestämts så snäft, att en afsevärd del af befolkningen
är bosatt utanför ortens råmärken.
För de* flesta öfriga upptagna samhällen — alla fullständigt i saknad af
sjålfstyrelse
— ha inga andra uppgifter stått till buds än de siffror som kunde
utletas ur materialet för 1900 års folkräkning och som äro bearbetade i
Statistisk tidskrift 1903 h. 2 af dr E. Arosenius. En viss godtycklighet har
här från början varit oundgänglig, och ännu betänkligare än detta förhållande
är att siffrorna — särskild t för förstadssamhällena — redan äro betydligt
föråldrade samt därför ej rätt väl tåla att jämföras med de öfriga uppgif-
terna. Ett fåtal folkmängdssiffror ha erhållits från andra håll, hvarom
noterna lämna närmare upplysning.
Slutligen ha icke få orter af intresse alldeles måst utelämnas på grund
af brist på statistiskt material. Sålunda saknas för det första flera betydelse-
fulla knutpunkter, sådana som Ockelbo vid Norra stambanan, Västanfors
och Engelsberg vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg, Markaryd
och Emmaboda i det småländska järnvägsnätet. Till dem komma bl. a.
två typiska stationsorter vid statsbanorna, Charlottenberg (Nordvästra stam-
banan) och Fjugesta (Örebro
—Svarta järnväg), som båda blifvit municipal-
samhällen under 1906. Vidare saknas flera viktiga fabrikssamhällen, t. ex.
Kinna, medelpunkten för Marks härads väfveriindustri (vid Varberg
—Borås
järnväg), och Lessebo (vid Karlskrona—Växjö järnväg, med sidobana till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
