Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans dödsdom, med hans blod, stått på hans
va-. pen skrifven?
Har du, når lamporna på Selma släckas ut,
Kring Morvens skogar hört hans sorgsna hundars t juf?
Fick du de vålnader en kulen midnatt skåda,
Som, rykande af blod, förkunna hjeltars våda?
Steg väl hans skugga sjelf, från boningen i skyn,
I ödemarkens natt emot din häpna syn?
Gick han väl, klagande, förbi sin tårda maka,
Och, höstens dimma lik, i molnens famn tillbaka?
Sen med en råddad dygd, till hafvets andra strand,
Din make flyktade ur våra bödlars hand,
Ren trenne vintrars snö försilfrat Cromlas kulle.
Om hemlighetens natt, kanske, betåcka skulle
Hans oafbrutna dar, i stället för hans död;
Så har du i din själ blott nårt en diktad nöd.
Hvarför skall saknaden ditt lijerta evigt plåga,
Då hoppet till din tröst har ännu nog förmåga?
Han lefver. - Att du ej ännu hans öde vet,
Det fordrade, kanske, en grym nödvåndighet.
Om hjeltens vishet den mot farorna behöfver,
Så skall dig dagas allt, når fai’oma gått öfver.
Han lefver. - Snart, kanske, skall Oscar visa sig,
Din son och din Dermid att återskänka dig.
Då skall han segrarns lön i eder glädje finna,
Och han sin åras höjd, och du din lyckas hinna.
MA Ii VIN A.
Ack! denna glada bild jag väl i tankan ser;
Men hjertat njuter ej, hvad det ej hoppas mer.
Sen vänskapen för mig den trogne Oscar ledde
Till andra luftstreck bort, afhonomförrejsedde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
