Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deröfver svarade hon på ett visst nonchalant sätt, som
hon i själfva verket afskydde: »Det otroliga blir inte
länge otroligt. Äfven det öfvergår snart till slentrian,
man blir ju van vid all ting–»
»Aha — fröken Eva, ni tycks ha mera erfarenhet
än jag själf och vara större pessimist än jag.»
»Nej», sade hon ifrigt, »jag vill bara påstå, att en
lugn och stilla enformighet, utan något otroligt alls,
kanske är det allra bästa...»
»Utan retelser, utan äggelser och lockelser, utan
lif — så att man somnar in med det evigt enahanda
till hufvudkudde — hvad ni litet förstår lifvet, hvad
ni litet vet hvad det gömmer på.» Hans bruna ögon
fäste sig på henne med en glöd, som hon aldrig
förr sett.
Hon slog ned sina egna. »Den jämna
pligtuppfyl-lelsen är också ett lif», sade hon sakta, »och det kanske
gör en lyckligast i längden.»
»Tyst», sade han häftigt, i det han drog sin stol
närmare hennes, »tala inte så der, ni vet att ni ljuger
till och med inför er själf. Ni, som är så ung och så
skön, skulle ni tvina bort här utan att smaka lifvet?
Det gör mig ursinnig att tänka på. Jag kan inte veta
er sitta här, fröken Eva–»
»Herr baron», sade hon och reste sig, »jagtyckte
jag hörde er häst gnägga.»
»Åh nej», sade han med ett öfverlägset litet leende,
»det tyckte ni inte. Men om det gör er lugnare, så
kunna vi ju skicka dit er tjänsteande från i går —»
»Jonas är nere i byn —»
»Ån hans gumma då?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
