Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det och kunna ge lika godt igen. Men träffar ni någon
gång mera i lifvet en stor enfaldig björn, som icke
förstår skämt, som vant sig att ta saker uppriktigt och
allvarsamt och som haft en tro på heder och ärlighet
äfven hos det andra könet, var då litet mer skonsam,
ty en sådan best kan få en knuff, som med ens dödar
både hedern, uppriktigheten och tron.
ödmjukligen
Arne Echerman.
Det föreföll Eva, som om hon fått ett slag i
an-sigtet. Harmen nästan utplånade smärtan. Han ansåg
henne för en simpel kokett!. »Ah, jagskall gifta mig»,
sade hon till sig själf, »jag skäll gifta mig med den
förste, bäste. Jag skall inte gå här obeskyddad, en
skottafla för hvilken kränkning som helst. Jag skall
skaffa mig en ställning i samhället, jag också».
Men medan hon på kvinnors sätt anklagade honom
för hvad hon själ förvållat, öfvergick harmen till en
smärta så intensiv, att hon förstod, att hon haft ett
hemligt hopp, att han, trotts allt, skulle tiiltvinga sig
en förklaring.
Hon såg på klockan, den var nio, hon måste in i
skolsalen. Återigen sutto de röda fläckarne på hennes
kinder. Det var bara sy skolan, hvilken skulle hålla i ett
pa,r veckor efter examen; hur mycket hellre skulle hon
icke velat undervisa, .fråga, tala, än ställa till rätta
med de olika handarbetena. Det var icke att uthärda.
Hon tog sig för att läsa högt för dem, utan att förstå
hvad hon läste. Hon såg för sig dessa svarta skrifna
bokstäfver, som hade så karakteristiska tvära
vändningar och som fördömde henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
