Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eva svarade icke.
»Vi ha ett litet vindsrum på fattighuset, der det
bor en gammal jungfru, som varit hushållerska i
förnäma hus i sina dar. Hon får ha henne några dagar.
Jag nämde ett ord om det, innan jag ior. Hon har
varit med om mycket, som hon aldrig talar om.» *
»Ni är god», sade Eva knappt hörbart »Ni är
en engel.»
Prosten smålog litet igen. »Under tiden skrifver
jag till Jönköping. Jag har ju adressen. Och när vi
väl fått pengar, så föra vi henne till någon asyl.»
»Men under tiden–under tiden — sprider
hon ut —»
»Lita på mig», sade han och klappade henne på
axeln, »hon skall inte sprida ut någonting. Låt mig
bara tala med henne. Den som letat sig fram till sitt
barn som hon, har alltid en punkt, som man kan
komma åt.»
»Ni dödar mig», sade Eva, »men jag kan inte
ändå.»
Han såg på henne som om han velat säga något,
men han hejdade sig och gick in i sängkammaren.
Eva hade nyss förut hört att kvinnan vaknat. Hon
satt der nu ensam igen — hon hörde ett sakta
mummel från den på glänt stående dörren, men hon
hvar-ken kunde eller ville uppfatta något af hvad som
talades. Ett och annat häftigt utrop kom henne en och
annan gång att spritta till. Det kom en ångest öfver
henne. Hon borde ha bedt prosten att inte vara sträng
mot henne. Hon steg upp och gick vacklande fram
till dörren och såg genom springan. Prosten satt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
