Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och blödde inom henne, hade kanhända bidragit att
gifva henne denna stolta höghet, denna fornämhet i
hufvudets hållning, medan på hennes läppar, då hon
af Columbus mottog kartan öfver den nya världen, låg
ett leende af vänligt nedlåtande intresse.
»Hvem är hon?» hviskades från alla håll.
Öfver-ste Stjernstam vände sig om och såg på grefvinnan
Louise. Men baron Sixten hade gripit henne om
handleden. Han hade i första ögonblicket blifvit blek, men
när föreställningen var slut, sade han sakta till
grefvinnan: »Du skall inte försöka att hindra mig längre,
Louise», och hon svarade lika sakta: »Jag har tänkt
mycket på den saken, Sixten, och jag har kommit till
den slutsatsen, att jag skall veta att finna mig.»
Nu strömmade alla de uppträdande ut bland
sällskapet, det blef ett virrvarr af utrop, helsningar och
lyckönskningar. Dörrarne slogos upp, kvällens
skymning blandade sig med ljusen inifrån, sällskapet
började långsamt gå nedåt sjön.
Grefvinnan Louise fick ändtligen fatt på Marianne.
»Hvar har du fröken Wall?» frågade hon.
»Ack, det är så tråkigt, hon har förbehållit sig
att få resa hem genast efter föreställningen. Var hon
inte ståtlig?»
»Jo, men hvar är hon? Du kan väl förstå, att jag
vill träffa henne.»
»Hon är redan der uppe. Men vi kunde be
Lundkvist säga åt henne att stanna en stund. Du skall
väl med på sjön, moster Louise.»
»Jag tror inte det, jag går hellre dit upp; jag är
litet varm.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>