Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förfärande fruktan grep henne. »Jag måste
in»/ tänkte hon, »kosta vad det vill.»
Hon satte sig på snön och knöt av skidorna.
Därefter bultade hon med påken sönder alla rutorna
och blyet, som infattade dem. Hon kunde icke se
dem, ty hon stack käppen genom snön, men hon
hörde, hur det krasade.
»Om nu bara skidan räcker», tänkte hon. Hon
sköt den ned framför sig och försökte få fäste för
den. Men det gick ej, tvärtom kände hon, hur hon
själv började sjunka. I häftig förskräckelse stack hon
handen i den andra halva skidan och hasade sig
krypande ned. Hon nådde skidan, gled ned på den,
men en bit från fönstret var den slut. Med ena knäet
på den ena halva skidan och det andra upplyftat,
drog hon skidan efter sig, men plums, alldeles invid
fönstret sjönk hon igen.
Men lyckligtvis ges det ögonblick i livet, då
människan får större krafter, än hon i verkligheten
äger, och ett sådant ögonblick var nu inne för Anna
Lisa. Hon grep fast i fönstret, skar sig på glaset,
men med ängslans styrka slet hon ur blylängdema,
och hängande på ena armen lyckades hon äntligen
få så pass stort rum, att hon kunde krypa in. Av
en ingivelse, som hon själv sedan icke kunde förstå
böjde hon sig ut så långt hon förmådde och drog
till sig skidorna och påken.
Nu först, när hon väl stod i farstun, kom den
tanken på henne, att de kanske ej voro hemma, att
hon var ensam i stugan insnöad, ty att komma upp
på drivan igen, det insåg hon var omöjligt. Nu var
hon glad åt sin hälsning till kyrkvärdens.
Bon öppnade dörren och gick in i stugan, litet
kuslig till mods av tystnaden.
Men där lågo de ju i sängen. Hon kunde se
dem i halvdagern. Sådana ena som sovo så här
dags. Hon hörde ett underligt ljud där framme.
Åh, det var ju Svanhals som ruskade på sig och
snattrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
