- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
140

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillbaka på golvet, liksom om hon varit förtjust åt
det stora sällskapet.

Efter den betan var Anna Lisa dagligen på
Annero. Mor Anna kunde aldrig nog visa henne
sin tacksamhet, och mellan Olle och henne blev
vänskapen allt innerligare« Anna Lisa var alldeles
lika intresserad som han av förbättringarna vid stället,
och när ett långt och utförligt brev kom från Lena,
däri hon beskrev alla julens härligheter nere på
morfars egendom, så läste de det tillsammans
uppkrupna i pinnsoffan. Längtan efter Mina, som i
början pinat Olle mer än han någonsin tillstod ens
för sig själv, ännu mindre för någon annan, sköts
under dessa dagar å sido. En gång var han bjuden
till kyrkvärdens hela dagen, och då åkte de kälke
av hjärtans lust, men dagen därpå kom bud, att
Anna Lisa skulle vara ryttmästarns till mötes vid
en bestämd station, och då var det slut med den
glädjen. Oaktat Anna Lisa åkte i en präktig släde
från Stordala, var det med tårar i ögonen hon viftade
farväl till kyrkvärdsmor och Olle, som med
långsamma steg återvände hem.

Han böljade slöjda för att ersätta de förstörda
sakerna, så gott han förmådde, och han hade bett
skolläraren att få gå var annan dag i skolan, fastän
han hade slutat den. Men det tyckte kamraterna
icke om. Varför skulle den, som redan kunde alla
ämnen utom rättstavning förut, sitta och höra på
deras misstag, den skulle man nog göra sig fri ifrån.
De gaddade sig tillsammans emot honom. Olle, som
var vid nedstämt och häftigt lynne, var icke sinnad
att tåla deras pikar och retligbeter. En dag blev
det på hemvägen ett gräl, som slutade med slagsmål,
och Olle kom hem med ett svullet öga.

När han kom in den dagen med vedfånget,
märkte han att modern gråtit.

Han kände sig litet motvillig att fråga efter
orsaken, men när han såg, hur den ena tåren efter
den andra sakta gled ned för hennes magra kind,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free