Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
liga sammankomster; Hvarför, om icke "just
derför att han hade haft ett oklart behof af
en utväg, allt sedan den stora NOR möj-
lighet började klarna för honom. |
Om han nu, en gammal nedböjd man,
sammanknäpte sina händer: Herren gaf och
Herren tog, välsignadt vare Herrens nämn!
Ja, Abraham var det värst med; men de
andra skulle han rå på, det kände han. Och
ändå slutade det icke med att han medvetet
valde att bli hycklare; men den lilla bakdör-
ren i panelnihgen rycktes upp och kommini-
stern störtade in. ;
Han sprang rakt på professorn, krithvit
1 ansigtet, perlande af kallsvett
»Mina pengar — mina pengar!» ropade
han hest. :
Professorn hade rest sig och höll sig fast
vid fönsterkarmen; hans läppar darrade och
hans ögon fäste sig stelt på prestens förvridna
ansigte, men han kunde icke tala.
»Min far är ruinerad, jag vet det! "Men
mina pengar? Fredrikkes pengar? De äro i
behåll, inte sant? — Naturligtvis! ’ Låt mig
få dem genast.»
»Hvad? Ni har dem inte? De äro borta
— förlorade — försvunna! ’O förskräckliga
menniska! Ni har bedragit oss! Ni skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
