Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
måste du ursäkta, för att jag, rent ut sagdt,
har gått i den pinsammaste oro i dessa dagar
— ja, många andra med mig. Det gläder mig
att se dig så frimodig, ty då kan jag väl för-
stå, att allt är i: ordning; men oförsigtigt var
det —> |
«Hvad menar du?» frågade Abraham, och
en dunkel aning om något förfärligt samman-
snörde hans strupe.
»Hvad jag menar? Är du tokig, gosse!
Pengarna naturligtvis! Du har dem väl? Ar-
betarnes pengar — byggnadsfonden och sjuk-
kassan?»
Abraham pressade begge händerna mot
sidan, der han kände en smärta, som efter ett
slag i hjärtgropen; hans hals blef tjock, och
det var med möda han fick fram ljud: »Min
får 2
»Ja visst, din far har tagit ut pengarna
ur sparbanken, det veta vi; men det var na-
turligtvis bara på en dags lån?»
Abraham nickade.
»Och din far lemnade dig pengarna föl-
jande dag?»
Abraham stod der med öppen mun och
vidt uppspärrade ögon.
»Guds död och pina!» skrek den lille häf-
tige advokaten. »Ni ä då ett band af för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>