Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Karlevistenen af Sven Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Om Karlevistenen.
Det är intet tvifvel underkastad’... att Ivarlevistenen befinner
sig på samma fält, der den från början var rest. Deremot
befinner den sig icke längre i sitt ursprungliga läge, i det den
upprepade gånger varit kullkastad och åter blifvit uppstäld.
Karlevistenen blef första gången undersökt och afritad
1634 af riksantiqvarien Jonas Håkansson Rhezelius, som nämnda
år bereste Öland, för att uppteckna dess fornminnen. Rhezelii
reseberättelse blef aldrig tryckt, men är i manuskript ännu i
behåll och förvaras i Kungl. Biblioteket i Stockholm.
Karlevistenen befann sig på Rhezelii tid helt visst ännu orubbad i sin
ursprungliga ställning. Fältet var då ouppodladt, och Rhezelius
lemnar den vigtiga upplysningen, att runstenen var rest »mellan
två ringmurs grifter». Af en bifogad teckning i mycket liten
skala inhemtas att med uttrycket »ringmurs grifter» skall förstås
grafhögar med fotkedja af kullerstenar. I den ena af dessa
grafhögar har den man varit begrafven, till hvars åminnelse
stenen blifvit rest.
Karlevistenen blef för andra gången aftecknad på
1680-talet af riksantiqvarien Hadorph, hvars teckning 1750 blef
publicerad i Göranssons Bautil, der den har n:r 1,071. Af Bautil
erhåller man f. ö. ingen annan upplysning, än att fältet på
1680-talet ännu icke var uppodladt. Troligen har stenen då
ännu befunnit sig i sitt ursprungliga läge liksom 1634, och den
har blifvit rubbad från sin plats först senare, då fältet odlades.
Nästa gång vi höra något om Karlevistenen är 1753, då
den berömde danske historieskrifvaren Lang‘ebek undersökte
densamma i förening med assessorn i Antiqvitetsarkivet Brocman.
Langebek omtalar i sina anteckningar, att stenen tidigare hade
legat kullfallen, men åter blifvit rest af den dåvarande
jord-egaren, men eljes erhåller man af Langebek inga upplysningar
om de yttre förhållandena på platsen.
Den bekante ritaren Hilfeling, som 1797 på Per Thams
bekostnad gjorde en antiqvarisk resa till Öland och Gotland och
därunder äfven aftecknade Karlevistenen, yttrar sig däremot
något utförligare i sin efterlemnade reseberättelse.*) Han säger
*) Ursprungligen tillhörig P. Thara, förvaras denna nu i Kungl. Biblioteket i
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
