Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 39 –
givare, ledaren av arbetena vid Kalmar-Emmaboda
järnvägsbygge (1874), kapten J. M. Ekströmer på Fågelfors, har
förvärvat den i sistnämnda trakt.
Två tunnråjärn*) med långa skaftskänklar i denna monter,
senare jämte ett tredje placerade på lämpad träställning i
fönsternisch på samma sida, borga genom sina donatorer för
goråns höga ålder bland provinsens bakverk. Det ena
uppvisar på insidorna som ornament att vid bakningen påstämplas
råna Karl XII:s, det andra hans båda efterträdares namnchiffer.
Såsom alltför påtagliga till sin användning ha museets
kakformar av trä (mris i inventariet 1740—43) ej upptagits i
vägledningen utan endast utlagts invid dettas kakstämplar, för
vilkas ändamål förklaring lämnas. En större av dessa — från
1600-talet och i likhet med de övriga ett förvärv från länets
fastlandsdel — frambringar, påtryckt degkakan, inom cirkelrund
ram bilden av »Herdarnas tillbedjan», säkerligen ofta brukad
vid bak av julbrödet eller i händelse av tillämnad gillesfärd
förningsbrödet.
Om bruket av förning påminnes man utom av en öländsk
smörask än mera av några likaledes snidade träbyttor
(gröt-byttor) på höga fötter, ägnade att såväl genom form som
utseende förläna prydlighet åt gästabudsbordet vid allmogens
fester. Den sannolikt äldsta av dem bär årtalet 1787 och har
hört hernma i Halltorp. Såsom uttjänta för gillesbruk funno
de användning i daglighushållet, inom vilket för nämnda
folkklass trä- och lerfat spelade huvudrollen, länge efter det att
tennet och fajansen hållit sitt intåg hos medelklassen. Som i
länet brukade allmogeföremål förefinnas exempelvis ett grötfat
av lera med rundel i mitten för smöret, för köttet ett s. k.
sömatsfat (här träfat på fot), en snidad träsked med årtalet 1673
samt snibbaskålar, ett slags med fyra små snibbar som
handtag försedda låga halvkupiga dryckeskärl av trä, särskilt
lämpliga för servering av brännvin. De små hörnutsprången gjorde
likvisst även tjänst vid uppställandet av sådan ofta prydlig
skål på en hylla eller skåp, därvid av samma gagn som
rr.ång-kantigheten hos några av trätallrikarna i museets rika samling
av dessa föremål. Från den låga skålens mitt sträckte sig,
*) För närvarande äger museet sex dylika äldre tunnråjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
