Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 40 –
mot ramen ej olikt en kompassnål, en sked, varmed gästerna
upphämtade drycken. Dylika skålar — som 1600-talets
bordskärl oftast röda till färgen med ornament i guld, svart eller vitt
- kunde i likhet med lerfaten och brännvinsflaskorna bjuda
på nog så lustiga inskrifter. En av skålarna, föga sliten, låter
oss ännu läsa: »När mannen om afftonen rutar (ryter), tå säger
hustrun så: I morgon skall du lutha och vedh plogen gåå.»
Vad som vid en blick i inventariet vid tidpunkten i fråga
(1890) frapperar, är den rika förekomsten av metallskedar, så
mycket märkligare som dessa ej tillförts museet genom
läroverkets deponerade eller övriga inköpta större samlingar.
Förklaringen lägger i att de först nu i och för ny katalogs
utgivande kommit att samfällt skärskådas. Bland då sist införda
hundratalet nummer utgöra 3,005—06 och 3,008—20 skedar av
silver, 3,007 och 3,021—25 sådana av metall (mässing). Två av
de förra bevisa sig genom signering, n:r 3,011 med P. B.
(= Peter Britt) och ""3,017 med H. W. (= Hans Wiggman), vara
tillverkade av guldsmeder i Kalmar från 1700-talets förra hälft,
liksom ännu en (n:r 3,016), som bär stämpeln ett lejon med
båge (Kalmar stämpel). Detta om några yngre i den i montern
utlagda serien, som med den äldsta därinom sträcker sig in i
medeltiden (1400-talet) och med representanter från de båda
följande seklen gör det möjligt att följa formernas utveckling
eller avvikelser. Utöver aktgivandet på bladets större eller
mindre dragning åt cirkelns eller ovalens former samt skaftets
längd intresserar oss den olika avslutning, som under tidernas
lopp givits åt detta senare, en druvklase, en helgonbild (1600-talet),
knopp med dubbla änglaansikten, kapitälliknande knopp med
gotiska korsblommor (16—1700-talen) eller tned 8-bladiga
rosetter (1700-talet). Å flera av silverskedarna äro dessutom
anbragta små ringar, som när skeden röres, avgiva ett
skramlande ljud, ett bruk att utsmycka, som kan ledas tillbaka till
1500-talet.
Monterns tennskedar från 1600-talet, som vid
grundgrävningar och gatuarbeten i Kalmar rivits upp ur mullen och nu
bilda en liten kollektion, äro i museets annaler av yngre datum
än 1890. Samlingen av tennsaker var över huvud vid denna
tid mycket svagt tillgodosedd. Av förteckningen att sluta till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
