Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Redan den 6 januari 1725 kom den andra pannan i gång
och år 1728 byggdes en tredje och år 1734 en fjärde panna.
Bruket erhöll dessutom 9 frihetsår, d. v. s. befrielse från
tionde-skatten till Kronan, räknade från den tidpunkt, då någon
tillverkning i resp. pannor påbörjades.
Bolagets egna papper lämna ej många upplysningar ang.
brukets drift, varför man är hänvisad till den samtida
literaturens uppgifter, vilken emellertid ej heller är något vidare
omfattande.
Bl. a. finner man i »Svenskt Biografiskt Lexikon» den
intressanta uppgiften, att ingen mindre än den berömde
ingeniören Jakob Faggot, vilken — född 1699 — redan i unga år
utmärkte sig såsom ingeniör och fysiker, hade del i verkets
anläggning: »1728 kallades han av ett bolag att inrätta Lovers
Alunverk vid Kalmar vilket arbete han inom 5 år bräkte till
stånd». Härav framgår att alunverkets grundläggare
tillkallade Faggot såsom expert och det var antagligen han som
organiserade bruket och driften och i synnerhet de besvärliga
transporterna.
En bekräftelse av denna uppgift, — om Faggots verksamhet
finnes inga anteckningar i bolagets papper — återfinnes hos
C. v. Linné i hans »Öländska Resa», förrättad år 1741, där han
vid besöket av Kastlösa den 6 juni omtaiar, att »den kuriöse
och värdige Jakob Faggot inspektor vid lantmäterikontoret själv
varit med gästgifwaren och stenkolen besett den tiden, han
här inrättade alunverket.» På samma ställe finnes även en
beskrivning av alunskifferbrottet vid Degerhamn samt ett
»eldsprutande berg utanför gruvan», — en varphög bestående av
alunskiffer vilken hade råkat i brand. Linnés intressen lågo
på annat område och han underlät därför att sysselsätta sig
med alunbruket, han inskränker sig till att anteckna att skiffern
lastades »på båtar till öfverfart åt Lovers alunbruk i Småland,
som sågs hit till grufvan över hafvet tillika med Kristianopel».1)
Vid detta tillfälle skall nämnas att skifferbrytningen
visserligen icke förorsakade några svårigheter men att driften ändå
l) Linné nämner däremot kalkbränningen på norra Öland i Grankulla
och Böda och beskriver även små kalkugnar vilka eldades med ved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
