Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
vållade vissa besvärligheter, då nämligen icke hela skifferlagret
kunde användas till aluntillverkningen. Skifferlagret, vårs
mäktighet är 8—10 m. består i vissa övre partier av kalksten
(örsten; pipsten, m. m.) samt skiffer, vilken var obrukbar för
alunverket, så att de övre lagren fingo bortschaktas utan att
man kunde få användning för dem. Först när
kalkbränningen hade kommit i gång begagnade man en del därav.
Enligt Linné bestod skifferlagrets nedre del »till 6 alnars djup
av god svart alunskifter». —
Det nya bruket har i alla fall under dessa år haft en
lyckosam utveckling. —
Emellertid blev under de första driftsåren bränslefrågan,
vilken redan på Öland hade vållat stora besvärligheter, ånyo
aktuell då tydligen tillräckliga mängder ved icke kunde
anskaffas. År 1742 anmodas nämligen i ett kungligt brev av den
5 juni generalmajoren och landshöfdingen baron Stael von
Holstein »söka förmå allmogen uti the under detta alunverk
hörande socknar at uprödja vegar för sig i skogarne
hwari-genom the kunna föröka sin inkomst af skogarne til werkets
betjening.»
Och år 1744 klagar G. Rothlieb hos Kgl. Majt. över
»bristen på wed som gjort at samma belastade werck i mangel af
wed, stått merendels stilla, i ty allenast en eller annan gång,
en eller annan panna kunnat til lutkokning undertändas,
hwari-genom ingen större tillwerkning blifwit, än at bruksutgifterna
i fiol beklagligen långt wida öfverstigit den lilla indräkt som
berörda ringa tilverkning mäktar utgöra.»
För att skydda det nya företaget mot konkurrens förbjöd
i alla fall ett kungligt brev av den 11 mars 1748 ytterligare
alunverks anläggande på Öland, då man tydligen redan då
hade kommit under fund med att den rätta platsen för ett
alunverk var själva Öland och bränslet borde vara skiffer i stället
för ved.
För de första tjugo åren efter brukets grundläggande fela
både räkenskaper och andra papper samt kartor. Ur några
lösa papper, vilka hittades i arkivet framgår endast, att
tillverkningen av alun var:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
