Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
och slutligen avtransporten av skifferaskan, vilken samlade sig
i jättehögar i närheten av bruket. Jfr bild 2.
Det är klart att en dylik industri endast kunde bära sig
så länge arbetslönerna voro låga och avsättningsmöjligheterna
goda. År 1748 sysselsatte bruket 50—60 män och kvinnor,
vilka erhöllo tillsammans 3444 Rdr. i avlöning. Detta
motsvarar en årsförtjänst av 50—50 Rdr per person. En manlig
arbetare hade en dagsförtjänst av 8—12 skilling, beroende på
arbetet han utförde, medan kvinnorna i allmänhet fingo något
mindre betalt, men i många fall kommo de upp i samma
förtjänst som deras manliga kollegor. En fördel för bruket var,
att det kunde vid en hel del lättare arbeten sysselsätta barn,
vilka fick användning i stor utsträckning. Arbetet sköttes vid
många tillfällen familjevis, d. v. s. en hel familj, man, hustru
och barn, övertog ett visst arbete på ackord, varvid mannen
förrättade det tunga arbetet, medan hustru och barn hjälpte
till eller utförde det lättare arbetet. Tillverkningen låg nere
under vintertiden och pågick i allmänhet endast 8—9 månader
om året. Det högsta antalet arbetare under år 1748 var 77,
därav 26 kvinnor. —
Inspektor var under den tiden And. Elfström, vilken hade
en årslön av 500 Rdl och dessutom en andel i tillverkningen,
för år 1748 t. ex. 150 tunnor alun, för vilka han fick betalt
3,150 Rdl.; bokhållare var H. Ekelijn med 250 Rdr årslön, och
pannmästare Nils Johannsson med 150 Rdr årslön, medan
brottet och transporten å Öland sköttes av »monsieur» Lars
Runnegren, vilken för brytning och utlastning utbetalde 1,732
Rdr. —
Till Kronan betaides år 1748 255 Rdr i
»Kontributions-bevillning» för 4 alunpannor (60 Rdr för varje och 15 Rdr
för raffineringspannan), därtill kom den vanliga »Kronans
tionde»-skatten 1,961 Rdr 8 sk. för en tillverkning av 965
tunnor alun, varav 785 tunnor såldes. Beskattningen var ganska
kraftig, men staten hade dåliga affärer och tog redan i de
gamla tiderna så mycket som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
