Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
(Lars) Lindeblads boktryckeri1. Förut finnes den delvis
(nämligen av titelsidan rad. I—XII och av bröllopskvädet för övrigt
rad. öl—136) och dåligt omtryckt hos J. M. Firmenich,
Germaniens Völkerstimmen, III, sid. 851 ff., och helt och hållet
omtryckt och försedd med inledning av undertecknad i tidningen
Kalmar för den 18 september 1924. Originalet för mitt
omtryck finnes i Uppsala universitetsbibliotek2.
Innehållet i det synnerligen typiska bröllopskvädet är i
korthet följande. Efter ett par inledande verser börjar ett längre
ordande om hur uselt det är ställt här i världen och hur dåliga
och falska alla utom bönderna äro. Sin egen ärlighet och
utmärkthet söker den som författare uppgivna bonden Truls
Matta ivrigt framhäva. Först i vers 57 kommer han så
småningom in pä att tala om bröllopet och dithörande saker.
Efter att ett par gånger ha fallit tillbaka till temat i diktens
första huvuddel, om ock något varierat, börjar han i vers 99
att i prisande ordalag tala om brudens och brudgummens
egenskaper och sätt att föra sig. 1 de åtta sista verserna,
diktens höjdpunkt, följa alla hans lyckönskningar och hans
råd för skapandet av fullständig lycka i hemmet.
De dialektala drag, som utmärka bröllopskvädet, tyda på
att det avser återgiva målet i Södra Möre3. Jag skall här ej
lämna någon fullständig redogörelse för de dialektala
egenheterna i bröllopskvädets språk utan blott göra några få
jämförelser mellan dialekten i kusttrakten söder om Kalmar, sådan
1 Lars Lindeblad fick privilegium som boktryckare i Kalmar den 8
december 1756. Tryckeriet kom ej i gång förrän följande år. Lindeblad
dog 1773. (C. O. Klemming och J. Q. Nordin, Svensk boktryckerihistoria
1483—1883, Stockholm 1883.)
Å folioarkets sista sida finnes ett boktryckarmärke anbragt. De tre
bokstäver I - L - B, som däri finnas, avse möjligen Johan Lindeblad (faktor
hos Björckegrens tryckeri i Linköping 1768—85).
2 Ett likadant exemplar finnes i Kungliga Biblioteket.
3 Möjligen i Ljungby eller Mortorps socknar eller trakten däromkring.
Adolf Noreens påstående (Vårt språk I, 160), att Kalmarmål skulle vara
åsyftat i bröllopsdikten, torde vara felaktigt (den fingerade författaren
uppger sig ju också vara bonde). Sedan detta skrivits, har jag funnit, att
Hjalmar Alving i sin avhandling om Kalmarmälets ljudsystem, sid. 60 not,
hänför bröllopskvädets språk till »länets södra del».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
