Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
den nu är och sådan den framträder i bröllopsdikten av år
1763. Jämförelserna bli riktiga, i den mån denna återger den
tidens dialekt mer eller mindre troget.
Diftonger och diftongartade vokalljud ha nu till största
delen fått vika för enkla vokaler och finnas numera endast i
skogsbygden och nedåt Blekinge. Smau, moina, aj o. s. v.
motsvaras nu av små, mena, e (= är) o. s. v.
De särskilda ändelser hos alla tre genera, som ännu i
bröllopskvädet delvis finnas kvar hos den obestämda artikeln,
adjektiven, räkneorden och pronomina, ha numera till största
delen försvunnit. Likadant förhåller det sig med rester av den
fornsvenska böjningen hos substantiven.
De särskilda pluralformerna hos verben, som ännu på
1700-talet till stor del funnos kvar i allmogespråket i Möre,
äro nu så gott som helt och hållet försvunna. Även i
skogsbygden brukas de ytterst sällan.
Hos många enstaka ord märker man i bröllopskvädet dels
ett genus hos substantiven, som numera år utträngt, dels
uttalsformer, som numera endast finnas i angränsande mål (t. ex.
formen hjär [= här], som ännu finns i vissa trakter i Blekinge),
och dels slutligen skiftningar i betydelsen.
Å bröllopskvädets titelsida anges som författare »Truls
Matta i Krungauren», tydligen en uppdiktad person1. I
inledningen til! min ovan nämnda uppsats i tidningen Kalmar
ansåg jag, att den verklige författaren möjligen kunde vara
språkmannen och hävdatecknaren Anders af Botin, särskilt som han
var bror till bruden vid bröllopet, Lena Caisa Botin. Han har
utövat ett betydande författarskap och skrivit en för sin tid
alldeles briijant grammatikalisk framställning av svenskan som
tal- och skriftspråk. Vid närmare undersökningar har jag
emellertid funnit det högst otroligt, att Botin skulle kunna
vara diktens upphovsman. Han hade knappast som författare
kunnat berömma sin syster, sina föräldrar och släkten för
övrigt på det i ögonen fallande sätt som diktens författare gör.
1 I kyrkböckerna för år 1763 har han ej kunnat hittas. — Huruvida
»Krungauren» avser någon viss gård — vilket jag knappast tror — och i
så fall vilken, är ej bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
