Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ti
blasket.» »Blasket» hade emellertid, som det senare visade
sig, icke varit pannkakssmet utan moderns surdeg, vilken hon
lagt i blöt före tillärnat brödbak.
. I matväg fanns ingenting som folk tyckte bättre om än en
delikatess, som kallades >kaulkaka». Av kornmjöl och sur
mjölk, eller ännu. bättre av sur grädde tillreddes en smet lik-
nande vanlig våftelsmet. På stora lönnblad lades sedan klickar
av denna smet och insattes i ugnen att gräddas. >»Kaulkakor>
baktes endast samtidigt med att annat brödbak pågick. »Passlor»
kallades ett annat slag av bakverk. Passlorna utbakades av
den vanliga bröddegen till stora, tunna skivor, som sedan in-
sattes i ugnen och blevo särdeles fort bakta. >»Passlor» var
endast ett slags tillfällighetsbröd avsett för konsumtion medan
man väntade på att det rätta brödbaket skulle bli färdigt. Var
man brödlös och hade obetydligt med mjöl till hands baktes
»glöhappe>. Det tillgick på följande sätt: Av vatten och mjöl
tillreddes en deg utan jäsmedel, av vilken sedan formades små
kakor, som lades i spiseln att bakas, efter att först ha över-
höljts med varm aska och glöd.
+ RR
öd
Alla husets innevånare sovo i samma rum. Sängarna bäddades
underst med lös långhalm, över vilken utbreddes ett nöthårs-
täcke, som på en gång fick ersätta både madrassvar och lakan.
Till huvudgärd användes ett par kuddar fyllda med >»dun>
(>dunet> bestod av i kärren insamlad ängsull). Som täcke
användes på sommartiden ett nöthårstäcke och om vintern får-
skinnsfällar eller »klutakavringar». En »klutakavring> var vävd
enligt samma princip som en rya, men i den förstnämnda er-
sattes ryans mjuka ulltrådar med på varptrådarna fastknutna
remsor av sönderriven traslump. I sängen fanns ofta lagd en
meterlång brädstump, genomborrad av hundratals små hål.
Den var av sängens ägare ditlagd i syftet att därmed fånga
och tillintetgöra vägglössen. När dessa om natten på männi-
skan stillat sin blodtörst sökte de sig nämligen in i bräd-
"stumpens hål, där det sedan var en lätt sak att oskadliggöra dem.
Om aftnarna före Jiggdags ställde husets innevånare till-
hörande det täckare könet ofta till med de blodigaste loppijakter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
