Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
05
Sedan skäktlallet spunnits, vävdes därav grövre handdukar,
säckar, ja, till och med vardagslakan samt — »särkaskånkar>.
Vad var då en särkaskånk för något? Helt enkelt ett damlinne,
som förfärdigades på följande sätt: till översta delen av linnet
användes något mjukt tyg, på vilket vid midjehöjd ungefär
fastsyddes en bit skäktfallsväv att tjänstgöra som nederdel.
Denna nederdel var det som kallades skånk.
Även karlarna hade sitt onda att genomlida tack vare skäkt-
fallsväven. Åt dem vävdes byxtyg därav, treskaftsväv till och
med, vilken karaktäriserades därav att de mesta skevorna blevo
sittande på ena sidan av tyget, medan varpen framträdde mera
på den andra och gav den ett jämnare och slätare utseende.
Men när byxorna syddes skulle skevorna vändas in. För att
bilden av karlarnas elände skall bliva riktigt klart behövs
endast tilläggas, att kalsonger voro okända av allmogen på den
tid förenämnda skäktfallsplagg brukades.
Vid tillverkningen av kvinnfolkens »stubbar» användes även
ofta skäktfall, men då endast såsom ersättning för vadd. Stubb-
underkjolarna syddes nämligen närmast enligt samma metod.
som man syr ett sticktäcke. Mellan två olika tygstycke »vadde-
rades» med skäktfall och åt det hela gavs så passande kjolform.
Nederst skulle »vadderingen> vara mycket tjock för att så små-
ningom avtaga uppåt. Stubbarna skulle vara mycket vida. Som-
liga hade till och med fjädrar i sina stubbar, spännfjädrar.
Sedan en stubb någon tid varit i. bruk hade den en viss benä-
genhet att endast vilja hålla sig utspänd bakåt och var då rent
sorglustig att nödgas bära, enligt vad en kvinna, som i sin
ungdom stoltserat med detta plagg, berättat.
De här beskrivna plaggen voro nog underliga vart och ett i
sitt slag, och för en nutidsmänniska förefaller det hart när
otroligt att sådana någonsin varit i bruk. Men faktum är dock
att de använts i Södra Möre skogsbygder ännu så sent som
för bara 50—60 år sedan.
De finare vävnader som tillverkades av »tågorna» låstes i
allmänhet sorgfälligt ner i kistorna och framtogos endast vid
särskilt högtidliga tillfällen, såsom vid husförhör, då förnämt
främmande gästade gården o. s. v. De användes helt enkelt
endast till att ståta med inför den yttre världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
