- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XVI-XVII (1929) /
113

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

delar ut »lockarna» till brätgubbarna ute i basteskjulet. Toet
"måste bråtas medan det är varmt; får det kallna eller komma
i beröring med fuktig luft, blir det genast segt och låter sig
ej brytas. Det gäller därför att vara rapp i vändningarna.

Tolocken lägges på tvären i bråtkniven och brytes bit för
bit så att stjälkarnas, genom rötningen och torkningen, sprö-
da skal sönderfaller och lintågorna frigöras. Under bråtkniv-
arnas klapper, i rök och damm, går arbetet med hård fart.
Men likväl råder en viss fäststämning över det hela och man
skämtar och glammar, så mycket brådskan det medgiver. I
följande »bråtarelåt>, på prosa, antecknad från Herråkra socken
i början på 1890-talet, kan man riktigt höra den korta and-
hämtningen i stackatosatserna. »Bråtgubben> tillropar baste-
gumman sålunda:

»Bastegumma! (Var) Håller du hus?
Ge mej en band! Stor ska den va!
Ju förr få vi gröten och supen!»

Att få »en stor hand» var annars ingen fördel — den var
då så mycket svårare att bråta. Efter välförrättat arbete kommer
»bråtölet> på kvällen, såsom lön för dagens möda. Då skall
också bastegumman vara med. Dessa bråtöl sägas ha varit
bland de festligaste på hela året och alla, som varit med därom
försäkra, att roligare kunde men inte gärna ha.

Dagen därpå företages skäktningen, varigenom toet rensas
från skalrester och grövre fibrer. Såsom redskap användes
»skäktestol> och »skäktekniv>, även kallade skäktebräde och
skäkteträ, båda av trä. Tolocken lägges över skäktstolen och
bearbetas med skäktkniven i tågornas längdriktning. Egent-
ligen är detta kvinnornas, »skäktkärringarnas»>, arbete men på
åtskilliga orter, t. ex. i Älghult och Kråksmåla samt Vedbo
härader i Jönköpings län, har det brukats, att männen utförde
grov- eller förskäktningen.

Även skäktningen är ett ansträngande och dammigt arbete,
som måste försiggå antingen i det fria eller i något lämpligt

uthus, hälst i drag eller blåst, för dammets skull. Men sedan
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/16-17/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free