Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
är grovarbetet med toet avslutat. Häcklingen, varvid toet
liksom finkammas, med den järnpiggsförsedda häcklan, är ett
jämförelsevis snyggt och lätt inomhusarbete. :
Liksom bråtningen skall även skäktningen avslutas med ett
gott kalas — skäktölet. I Herråkra, där »bråtgubbarna> fingo
gröt och sup, skulle »skäktkärringarna» ha »gröt och böna>,
(FE kalle):
Förr, medan linberedningen var allmän, var det en god,
gammal sedvänja, att man gjorde arbetsbyte och hjälpte var-
andra utan annan ersättning än nöjet att få vara med om bråt-
och skäktölen. Härigenom fick också arbetet en prägel av
fest och nöje. Men dessutom brukade man, dock mera såsom
en gemytlig sed än som ersättning, förära medhjälparna >lock
och kaka», d. v. s. en tolock och en liten, för tillfället bakad
brödkaka, en sed som var allmän tills omkring 1880, enligt
vad som framgår av uppgifterna. Efter den tiden synes man
på sina håll ha börjat knappa in på kakan och endast giva
»bråtlock> och »skäktlock>. — Men ’så kunde det hända, så-
som det berättas från Bäckebo socken på 80-talet, att de unga
flickorna kände sig föga trakterade av skäktlocken — som de
aldrig tänkte spinna — och läto förstå, att de hällre ville få
kontant erkänsla för skäktningen.
På de stora godsen och herrgårdarna rådde inte samma
otvungna förhållanden. Där ingick det i torparnas åliggan-
den, att biträda vid bråtningen och deras hustrur hade dess-
utom att spinna ett halvt pund lin om året, enligt uppgift
från Ryssby socken, N. Möre.
Av alla föreliggande uppgifter framgår, att hemberedning
av lin pågått i nästan oförminskad omfattning, inom såväl
Kalmar län som hela Småland, ännu på 1880-talet. Då började
så smått en tillbakagång, som stegrades under sista årtiondet
och efter sekelskiftet antog en rent katastrofal karaktär.
Ett påtagligt och säkert kännetecken på linberedningens och
linslöjdens utdöende är att bastor och bråtugnar för varje år
som går bliva allt sällsyntare företeelser.
Beträffande själva Kalmarbygden, eller Möre härader, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
