Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
befrielsekriget belägrades även Kalmar slott, år 1436 av Engel-
brekt själv, men utan framgång. Efter Engelbrekts död hölls
i Kalmar 1436 ett stört fredsmöte mellan kung Erik och de
svenska stormännen; här infann sig kungen själv, en hel rad
tyska furstar, danska rådsherrar och sändebud från Hansan.
Ett nytt kalmarmöte gick av stapeln 1438. Samma år fordrade
den nu till riksföreståndare valde Karl Knutsson, att Kalmar
slott skulle till honom överlämnas och då detta icke skedde
lät han följande år belägra slottet, utan resultat. Detta gav
sig först vid en förlikning senare på året. Under de kom-
mande. årens ständiga fejder om kronan och makten skym-
tar Kalmar ständigt. Sedan Kristoffer av Bajern 1440 blivit
vald till konung är det just Kalmar som får hälsa honom på
svensk botten och 1443 ser staden ett stort unionsmöte hållas
inom sina murar. Under striderna mellan konung Karl Knuts-
son och den nye unionskonungen Kristian I, anföllo danskarna
1456 Kalmar slott, som dock höll sig och först i och med
Kristians val till svensk konung överlämnades. Danskarna
höllo sedan slottet i femton år, ända till Stern Sture under sitt
befrielsekrig tog det — år 1472, året efter slaget på Brunke-
berg. År 1473 sammanträder åter ett av de många nordiska
mötena i Kalmar, 1476 ett annat.
Och år 1483 blir kung Hans av Danmark vid ett möte i
Kalmar vald till svensk konung; mötets beslut kallas i historien
»Kalmar recess»>. Nästa år hölls ett nytt unionsmöte i Kalmar.
Vid brytningen mellan kung Hans och Sten Sture 1497 började
åter de gamla striderna kring »Sveriges nyckel». Slottet gav
sig åt danska kungen, som själv kom dit med en stark här.
Sedan Sten Sture för andra gången blivit riksföreståndare började
han 1503 belägra Kalmar och under ledning av den tappre
prelaten Hemming Gadh — en son av Kalmarbygden — togo
svenskarna staden, dock utan att kunna betvinga det starka
slottet. Under de följande åren ligger kalmartrakten i ständigt
krigstillstånd; först under Svante Sture faller Kalmar slott, 1510.
Under de dansk-svenska fejderna under riksföreståndaren
Sten Sture d. y:s tid anfalla danskarna år 1519 Kalmar och 1520
står kungen själv, vår historias Kristian Tyrann, under murarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
