Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
visar denna moderna strävan efter kulturhistorisk
självkännedom starka beröringspunkter med de motsvarande tendenser,
som gjorde sig gällande under vår storhetstid på 1600-taiet.
Det är av intresse att se, huru tiderna för vår starkaste
nationella expansion alltså förknippas med livlig känsla för
kulturarvets betydelse. Under tider av politisk och ekonomisk
nedgång ser man däremot gärna snett på det egna, prisar det
främmande.
Behovet av att på nyssnämnt sätt »inventera» landet ur
historisk synpunkt är f. ö. just i våra dagar synnerligen stort,
eftersom den moderna tiden dömer de gamla formerna till
snar undergång. Det är i sista minuten. Även Kalmar Läns
Fornminnesförening söker draga sitt strå till stacken, när det
gäller räddandet av länets kulturminnen i bild och ord, och
den framgår i sitt arbete utefter många linjer och i ständig
kontakt med de ledande statsinstitutionerna, till vilkas samlade
erfarenhet och sakkunskap det alltid måste vara av den största
betydelse att äga tillgång. Ett förtroendefullt samarbete mellan
olika institutioner är av enorm vikt; uppgifternas brådskande
art, inför hotet av den snabba förstörelsen av det gamla,
tvingar fram ett samarbete, likaså de begränsade ekonomiska
möjligheterna, ty två kunna åstadkomma vad den ensamme
icke liar råd till. Samarbetet mellan statsmuseerna och
länsmuseerna äger sin motsvarighet och sin komplettering i
samarbetet mellan de senare och de många bygdeföreningarna
och hembygdsmuseerna. Så länkas de allesammans in i ett
system, där inga andra regler böra gälla än det pågående
arbetets samförstånd.
En kort redogörelse för dessa kulturhistoriska
inventeringsarbeten, i den mån vår egen förening därav beröres, är på sin
plats, helst som deras arbetsmetod icke torde vara mera
allmänt känd. Först då några ord om den arkeologiska
inventeringen, "fornminnesinventeringen". Ända sedan 1600-talet äro
visserligen vårt lands fasta fornlämningar från hednatiden
skyddade av lagen, men med ringa effekt — under tidens lopp
hava mängder av sådana monument saklöst fått förstöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
