Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
1 1930 ars häfte ägnar A. Lande Drottning Victoria några minnesord.
Som Nationens »Förste Hedersledamot» ägde Drottningen ett varmt och
verksamt intresse för Kalmar Nation i Uppsala. — Nationens och
universitetets inre historia får även i detta häfte ett intressant och roande
bidrag, skrivet av Gudmund Björck, och behandlande bl. a.
student-penalismen under 1700-talet.
Som bilagor till årg. Ill—VII medfölja dessutom sidorna 1—80 av
Kalmar Nations äldsta inskrivningsalbum, efter handskriften utgivet av Sten
Engström. Det är av ett mycket stort intresse för det gamla kalmarstiftets
kultur- och personhistoria att få denna matrikel i tryck pä ett så
mönstergillt sätt.
Kalmar samt Kalmarbygden och Öland. Utg. av Kalmarbygdens och
Ölands Turistförening. Kalmar 1930.
En liten för turisterna avsedd historik och vägvisare.
Kalmartidningen Barometern, julnummer 1929 och 1930. Till de
tidningar, som utge ärliga julnummer av mera värdefullt slag, hör
Barometern. I dess »julläsning» brukar isynnerhet hembygdsintressena fä ett
rikt tilltaget utrymme och dessa publikationer bli därför ett slags
hembygdsböcker i smått, väl värda att bevaras. Sä finna vi i numret för 1929
bl. a. ett intressant skolhistoriskt bidrag, >När djäknarna gingo
sockengäng», av G. Sivgärd, en längre artikel om Kalmar domkyrka, författad
av Manne Hofrén, m. ni. 1 numret för 1930 skildras bl. a. Kalmar
slottskyrka av sistnämnde författare, varjämte J. Sjöstrand ger bilder av
»historiska kalmarskepp».
Modéer, Ivar, Annandag klubb vid Kevershäll. Tryckt i tidskr.
Folkminnen och Folktankar 1929.
I vissa av mellersta Kalmar läns kusttrakter var det fordom sed att om
annandag pingst vallfärda till berget Kevershäll i Mönsterås för att roa
sig. Bruket har säkerligen uråldriga anor och det är av största värde,
att som i föreliggande studie få traditionerna härom samlade.
Modéer, Ivar, 1700-talets öländska dialekter. Tidskr. Svenska Landsmål
och Svenskt Folkliv, 1929.
Av de under 16- och 1700-talen så vanliga bröllops- och
hyllningsdikterna voro ett stort antal författade på olika trakters bygdemål. Dessa .
skrifter utgöra nu ytterst viktiga källor till kännedomen om de gamla
dialekterna. Även från Kalmar län finnas sådana bröllopsdikter,
representerande folkmålet inom S. Möre, Tjust och Öland. 1 ovannämnda
artikel behandlar Dr Modéer två öländska sådana från 1764 och 1770.
Den förstnämnda, som enligt titeln avser att återge ett »samtal wid Wester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
