Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
wiks Skeps-bro, af Olle Mattisson frän Öland, Per Nilsson från Hasslö
och Nils Persson frän Sten;>, är av intresse därigenom att den åsyftar att
ge både öländskt, blekingskt och Tjust-mål. Dr Modéers utförliga
kommentarer till de båda skrifterna äga jämte det språkliga intresset stort
värde såsom person- och kulturhistoriskt material. Vi hänvisa till ett
tidigare liknande arbete av samme författare, »Ett bröllopskväde på
Möre-dialekt från är 1763», tryckt i Kalmar Läns Fornminnesförenings
Meddelanden 1926.
Modéer, Ivar, Öländskt tallrepslageri. Tidskr. Fataburen 1928.
I Böda socken på Öland blomstrar ännu, åtminstone i en by, ett
intressant gammalt hantverk, nämligen repslageri med tallbast som
material-För detta nu för tiden helt visst ganska unika hantverk redogör Förf.
utförligt, behandlande tillvägagångssättet i detalj, de använda redskapen
m. m.
Myhrman, David W., Ur Misterhults skolhistoria. Oskarshamn 1925.
En liten trevlig skrift om folkundervisningens uppkomst och utveckling
i en smälandssocken. Dr Myhrman skildrar de tidigaste »barnalärarna»,
de gamla soldaterna, berättar om 1842 års skolreform och dess
mottagande och för skildringen ända fram till vår tid. Misterhults skolhistoria
är f. ö. av ett särskilt intresse, därigenom att framsynta personer i
socknen redan före 1842 hade gjort vackra ansatser till åstadkommande av
sockenskolor.
Rostads Elevförbunds Årsskrift. Kalmar 1930.
Årgång nr 27 av kalmarseminariets årsskrift. En omfångsrik publikation
med ett stort antal artiklar, bland vilka må nämnas ett par bidrag till
minne av Rektor J. Wickbom. Boken innehåller därjämte matrikel över
sedan 1878 utexaminerade lärarinnor.
5. Christophers Gilles Chroenica, V. Kalmar 1929.
Denna speciella kalmartidskrift innehåller som vanligt ett rikt material
till Kalmar stads historia. Så publicerar Ernst Hilldoff några »Studier i
skråhistoria», vari han efter skråhandlingarna i kalmarmuseets arkiv ger
inblickar i svarvarnas, hattmakarnas och bagarnas äldre organisation.
Manne Hofrén ger en studie över en gammal känd kalmarmålare, S. G.
Lindblom, mästare till en rad altartavlor samt kalmariternas ordinarie
porträttmålare under en stor del av förra århundradet. Till 100-årsminnet
av författaren och konstnären Jon Carl Linnerhje’ms död bidrager Carl
Svenson-Graner med en essay över »Idyllikern på Ebbetorp». Waldemar
Swahn ger en liten analys över kalmariternas starka hembygdskänsla,
»kalmarandan». — 300-årsminnet 1925 av Erik Dahlbergs födelse firades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
