Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med kokande färgvätska,
vari det hasplades fram
och tillbaka i c:a 2
timmar med en haspel. För
svartfärgning användes
bresilja och till
brunfärg-ning sandel. För att få
grått betades tyget först
genom kokning en timme
i en lag av sönderstötta
galläpplen. Därefter fick
det ligga så länge i
vitri-ollösning, tills det
"dunk-lats" i önskad färg.
Blåfärgning förekom sällan;
då användes kypen med
en ljummig färglösning
av indigoblått, vari man
drog fram tyget med
krokar.
Efter färgningen kom
Tuggningen, vilket skedde i ruggmaskin. Denna bestod av en
stor cylinder, c:a en aln i diameter, varå voro fästade 12 rader
kardborrar, så att de lätt kunde utbytas. Såväl över som
under den stora cylindern, och medelst kugghjul i
förbindelse med denna, fanns en mindre rulle, å vilken var
fastsatt ett stycke linneväv, i vilket vadmalen fästes. Den nedre
tum. S: Här upphängdes det ofärgade garnet till dess tillräckligt mycket
av en viss färgsort inkommit till färgning. Olika beteckningar för
färgsorterna finnas påsatta på sparrarna. T = Torkrummet. I ugnen, 0,
som är av järn, eldades för påskyndande av torkningen. V = Ramar, vari
vadmalet fastsattes och sträcktes under torkningen. X = Bostadsrum för
arbetarna i färgeriet. De tre ytterväggarna, som bestå av 3 tums
liggande plank, äro invändigt klädda med refflade tegelplattor, 23X23X2
cm. Dessa äro spikade pä träväggen och därpå putsade. Y = En
garderob för arbetarna, nu borta. Z = En kakelugn. Nu bortriven.
Uppgifterna lämnade av herr A. Sandholm, som från 1873—1906
arbetade i färgeriet.
Bruatorps färgeri. Pressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
