Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
rullen gick i varmt vatten,
så att tyget hölls fuktigt
underproceduren. Tyget
skulle gå igenom
rugg-maskinen c:a tio gånger
fram och tillbaka.
Maskinen drogs av två man,
men det var ändå ett
styvt arbete.
Kardbor-rarna inköptes genom
handlande i städerna, från
Frankrike och Holland.
De fingo ofta rensas och
förnyas.
Därefter skulle tyget
torkas i en ram ("ramas")
i torkrummet, vilket
uppvärmdes med en ugn, som ännu finns kvar. Torkrummet
var beläget i andra våningen. Ramen, som ävenledes finns
kvar, var så anordnad, att tyget kunde spännas på längden
men framför allt på bredden, där så erfordrades. I ramarna
voro. nämligen fästade små krokar, vari tygets kanter häktades
upp, och tyget fick därigenom en jämn bredd i torkningen.
Nästa procedur var "överskärningen". Denna, som krävde
stor yrkesskicklighet för att luggen skulie bli jämn, skedde
med stora, två alnar långa saxar (fig.). Saxen låg på tyget
och fördes sakta i tygets breddriktning under små klipp,
varvid färgaren höll saxens ena skänkel mot sig och långsamt
gick fram längs den bänk, på vilket tyget låg. Å ena
skänkeln fanns ett litet handtag, som kunde vridas vinkelrätt mot
saxens längdriktning. i detta handtag var bundet ett band
av ålskinn till den andra skänkeln. Genom små rörelser med
detta handtag utfördes klippningen.
Ville man ha tyget blankt, skulle det därefter "dekateras".
Det skedde genom att man rullade upp tyget på en 1 V2 a’n
hög kopparcylinder, vars mantel var genomsatt av en massa
Ruggkarda frän Åby färgeri, Fliseryd.
(Kalmar Museum.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
