Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
andra hälft. De vanliga kvarnarna av trä äga ibland, på norra
Öland, en hjälpkonstruktion i sten — kring kvarnens »jordträ»
är nämligen en konisk sockel upplagd, avsedd att skänka
ytterligare stöd, fig. 75.
De längs kusterna talrikt spridda sjöbodarna äro ofta uppförda
av sten — en för ön ganska ensamstående byggnadstyp.
Till den folkliga byggnadskulturen höra icke öns mångfaldiga
fasta fornlämningar — de bilda snarare ett inslag i landskapet,
där kalkstenen på ett utomordentligt vis har kommit till sin rätt.
Kyrkan och kyrkogården bilda slutligen en topografisk enhet,
där kalkstensbyggandet har nått sin högsta grad av arkitektonisk
fullkomning. Dels äro ju själva kyrkobyggnaderna, från vad
tid de än stamma, uppförda av kalksten och prydda med
huggna portaler. I interiören ser man ofta dopfuntar av kalksten
från medeltiden och från 1600-talet; de senare utgöra alster
av en lokal stenhuggarskola, som har ägt höga konstnärliga
kvalifikationer. Ett studium av kyrkogårdarnas mängder av
gravflisor är också i detta hänseende mycket lärorikt. Kyrko-
gården hägnas alltid av en vacker stenmur, och kyrkogårds-
porten har ibland formen av en stiglucka med trappgavel —
detta isynnerhet på norra Öland.
Kalkstenen står alltså som ett av grundelementen i land-
skapets och kulturens yttre aspekt på Öland. Att naturen och
vad den ger bildar den viktigaste förutsättningen för den
folkliga kulturens skaplynne är en sanning, som med särskild
styrka tränger sig på den som sysslar med Ölands bygdekultur.
I.
En viktig vändpunkt i Ölandsallmogens historia infaller vid
1800-talets början, i och med att Gustaf IV Adolf 1801 upp-
hävde de urgamla förlamande bestämmelser, vilka gjorde större
delen av ön till kunglig jaktmark, och samtidigt anbefallde
undersökningar rörande de åtgärder som kunde vidtagas för
en uppryckning av Ölands näringsliv. En kommitté med
landshövdingen som ordförande framlade en utredning, som
kan betraktas som Ölandsbondens Magna Charta, och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
