Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
åren 1812—19 verkställdes den ytterst betydelsefulla uppdel-
ningen på socknar och byar av de förut Kronan tillhöriga
utmarkerna. För att ytterligare befrämja den nya utvecklingen
fick Öland under åren 1820—26 egen länsstyrelse — under
dessa år verkställdes i stort sett enskiftesdelningen på Öland.)
Enskiftet lyckades visserligen mera sällan förlägga gårdsägorna
1 ett enda stycke, men dessa företag skapade dock i stort sett
ordning och reda i ägo- och jordbruksförhållandena. AÄgornas
uppdelning markeras i det yttre genom en mängd av stenhäg-
nader som nu tillkommo, vilka numera äro: ett så karaktäris-
tiskt drag i en ölandsbys omgivning och som enligt öländsk
terminologi förläna åt vissa trakter utseendet av ett »sillanät>.
År 1822 skriver Abraham Ahlqvist härom i sin ölandshistoria:
»Sedan hemmanen inom By blifvit i enskifte lagde, hafwa
deras ägare wisat en berömlig flit, at genom dubbla sten-
murars upförande afgärda ägolotterna. Utflyttningar werk-
ställas trögare: ännu älskar allmogen att bo tillsammans i
stora byar.» |
Tidigare existerade ett slags bykommunism. Redan Nicolaus
Wallin, som 1703 tryckte en latinsk avhandling om sin hemö,
fäster sig vid detta — han talar om Ölands vidsträckta åkerfält
och berättar, att flera byar, ja till och med några socknar,
komma överens om gemensam inhägnad av stora vidder, varvid
de upprätta var sin del av stängslet, vilket de bygga av sten,
detta stängsel kalla de ”giärdalag". I flertalet fall voro dock,
säger Wallin, dessa arealer mindre, i det att varje by hade sitt
inhägnade fält omkring sig. Men dessutom kunde gårdarna
äga privata avsöndringar, vilka de kallade »hårvor». Också
Linné som 1741 reste på Öland, omtalar saken: >bylaget har
här på orten alltid sin åker och äng tillsammans inom en
. gärdesgård...>. Alvaret låg ännu odelat. Inom åkrarna hade
så varje gård sin teg allt efter resp. bytomts storlek och läge
— ägorna voro alltså »solskiftade>.
En utmärkt beskrivning över det gamla tillståndet beträffande
byägorna på Öland ger oss också en annan ekonomisk för-
!’) Areen, Den kungliga djurgårdsinrättningen på Öland. Sthlm 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
