Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si
den Kindmarkska urfabriken i Västervik, grundad 1853. Från
denna härrör också den dekorativa fönsteromfattning, som
är uppsatt på väggen.
Att finna en metod för mätandet av dagarnas flykt är ett problem som
i alla tider sysselsatt mänskligheten, och som lämnat många sorters resultat.
Länge fick man reda sig med de redan under antiken uppfunna soluren —
mestadels så anordnade att solens gång mätes efter den skugga som en
liten stång kastar på den graderade tavlan. I form av små »solringar» ha
de primitiva soluren existerat in i vår tid, och i trädgårdar o. dyl. ha
»solvisare» av sten ägt långvarig popularitet. En annan ytterst ålderdomlig
tidmätare är också sanduret, kännt redan hos medeltidens araber, ett ur
som också in i sen tid varit i bruk, framför allt till sjöss, och på predikstolen.
Till tidmätarnas historia höra också de olika metoderna att bestämma tiden
genom iakttagandet av stjärnornas ställning. De åldrigaste metoder ha
sålunda trivts vid sidan av den viktigaste uppfinningen, urverket; det
bärande i denna uppfinning är användningen av ett system av drivande
kugghjul, vilkas gång på ett eller annat sätt reguleras. De tidigaste no-
tiserna om sådana urverk synas vara från 1300-talet. Tidigast drevs verket
med vikter, omkring 1400 uppfinnes fjädern. De första fickuren konstruerades
enligt en gammal tradition av Peter Henlein i Närnberg vid 1500-talets
början, och sedan dess uppträdde den ena förbättringen efter den andra
— spiralfjädern (1650), cylindergången (omkr. 1700), remontoirur (1835).
Samtidigt med den tekniska utvecklingen gick den dekorativa: äldre ur äro
ofta små konstverk. Hos oss voro i äldre tid engelska ur mycket omtyckta,
särskilt de från Wards fabrik (>wardare»), men även i Sverige funnos fr. o. m.
1700-talet framstående urfabriker, t. ex. Jacob Kock och Joachim Hofven-
sköld i Stockholm. Även »Norrköpingsur» voro allmänna. Bland urmakare
i Västervik under 1800-talets förra hälft nämnas Krok, Berling och Norstedt.
. År 1852 startade L. P. Palm en ny fabrik och 1853 tillkom P. H. Kindmarks.
Boktryckeri och bokbinderi.
Prov på Västerviks-tryck, böcker och tidningar. Bokbinderi-
verktyg: stämplar för ornamentsdetaljer, metallstämplar för or-
nering av en hel sida, »fileter> för stämplingar av guldränder
på rygg och pärm. Ett band kallas helfranskt om det är helt
av skinn, halvfranskt om rygg och hörn äro av skinn.
Primitiva metoder att trycka ha existerat sedan mycket långt tillbaka,
men den egentliga boktryckarkonsten, d.v.s. stilgjutning, sättning och
tryckning med press, uppfanns vid mitten av 1400-talet av Johan Gutenberg.
I Sverige trycktes den första boken 1483. Sedan dess växte antalet tryckerier
snabbt även i vårt land — i början voro de knutna till huvudstaden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
