Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
både med en dell och annen>.’) I synegången deltogo också
tolv »the elste och beskedeligeste bönder» i Söderåkra, Torsås
och Vissefjärda socknar, vilka bäst kände till landamärket, som
deras gamla förfäder hade utvisat för dem. Flera av dem voro
icke för första gången ute i riksens ärenden. En av dem var
Karl Humpe, som under Dackefejden bevist sig som en trogen
undersåte och svensk man bort göra samt bringat flera upp-
rorsmän om halsen, bland dem Dackens båda svågrar, bröderna
Sven och Holme Gertorm. Ett kungligt skyddsbrev och skatte-
frihet på livstid för kronogården Emmaboda blev lönen för
hans trohet. Den mannen kunde Gustav Vasa lita på. Han
kände väl till alla lägligheter, stigar och vägar nere vid den
södra riksgränsen. Ingående kunskap fordrades också om den-
nas sträckning. Den utmärktes nämligen icke av några ”väldiga
strömmar eller stora sjöar utan löpte i bäckar och små åar,
i os och tvärs över sjöar och mellan berg och stenar.”
Synen började längst i öster vid Kalmarsund vid ett sten-
grund, som kallades Röda kon (nr 2). Efter synen sände Jon
Skrivare till konungen en förteckning på de olika råmärkena
- mellan Möre och Blekinge samt en skildring av förhållandena nere
vid den södra riksgränsen.?) Överallt vid landamärket skulle
blekingarna tillägnat sig bokskogar, ålgårdar och andra liknande
härligheter. Den svenske befallningsmannen hade därför munt-
ligen tillsagt de inkräktande blekingarna, att de vid livsstraft
’framdeles icke finge göra något sådant intrång. För att kon-
trollera detta, befallde han några knektar att utöva noggrann
uppsikt häröver. Därest några blekingeboar ånyo överträdde
gränsen, skulle knektarna antingen skjuta på dem med stål-
" bågar eller slå och fasttaga dem, i vilket fall de fångna icke
skulle ihjälslås förrän efter kungens vidare befallning.
. Blekingarna hade dock tidigare utövat våld mot de svenska
bönderna, som bodde vid landrenen. Så hade de föregående
1) Gustav I:s reg. 1551 s. 475; dock framfördes mot honom vissa an-
märkningar, se Strödda kamerala handlingar nr 55 i Kammararkivet.
?) Riksarkivet, Brev till Gustav I i orginal 1553; Danica, Gränshand-
lingar, Sverige mot Danmark och Norge, 1500 och 1600-talen. Här nedan
Glad » 1553».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
