Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Från Brömsebro följde riksgränsen Brömsebäcken ända till
den s. k. Uråsen (nr 10), vilken tillika är den västligaste punkten
på Kristianopels sockens nordgräns. Bäcken, som nu har skilda
namn på olika sträckor, utgör ännu i huvudsak länsgräns mellan
Kalmar och Blekinge län. De privata ägogränserna hava emel-
lertid på flera ställen rätats, till följd varav läns- och ägo-
gränserna här icke alltid följa varandra.!) Några platser invid
bäcken äro å de gamla gränsförteckningarna särskilt omnämnda :
som gränspunkter (nris 5—9).
5. HÖGASTRÖM. (1603, G. 6)
Mellan Sprattleboda och Lökaryd grenar sig bäcken omkring
en liten holme. Enligt gränsskillnadskartan fanns här två
skvaltkvarnar, av vilka den ena låg på svenskt och den andra
på danskt område. Själva strömfallet kallades för Högaström,
vilket namn även förekommer i ett av de gamla registren i
Palmskiöldska samlingen. Omkring 500 meter sydväst om fallet
ligger på den svenska sidan gården Högaryd.
6. ELGEVAD. (1603, 1628, G. 6)
Detta namn, som första gången förekommer i böndernas
berättelse 1603, utmärkte ett vad på det ställe, där vägen mellan
Appleryd och Bramsboda mötte bäcken. 1628 kallades över-
”" gången för Elgevadzbro, vilket tyder på att man då här haft en
bro över bäcken. På gränsskillnadskartan heter platsen Elgabroo
— namnet bevarade då icke längre minnet av det forna vadstället.
Enligt den jägmästare Liungbergh tillhöriga förteckningen
från 1628 följde gränsen sedan bäcken förbi »Brömsbro dam,
Hattehall i Brinkaströms hägne och Brömsen på Tombäcks
ägor i Bleking». Dessa platser förekomma icke i de tidigare
gränslistorna och hava därför icke medräknats bland de gamla
riksgänsmärkena. »Brömsbro dam> var antagligen någon damm
akademiens arkiv; C. Sylvén: »Beskrivning över Kristianopels socken», s. 39
manuskript i K.L. I dessa arbeten lämnas ytterligare uppgifter om s. k.
Brömse- och kungastenar i trakten.
; 1) Se B. L. Kristianopels socken nr 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
