Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
öster» syntes liksom ett uthugget kors. Denna stora sten
vilade på en liten sten på nordöstra sidan; 15 ?/1+ alnar sydväst
om den större stenen låg en mindre lika oformlig sten.
Danskarna synas icke hava erkänt Packehall som rätt rå-
märke, enär det icke är upptaget i den danska gränsboken
1355. Blekingebönderna erkände icke heller Packehall som
rätt ägoskillnadsmärke. Som ovan nämnts ansågo de, att ägo-
gränsen följde bäcken till Pungsmåla kvarn, varifrån den skulle
gå till en bergkulle, som kallades Gräskullarna. Denna hade
genom en dom 1713 förklarats vara rätt skillnadsmärke mellan
en del av gränshemmanen. Vid rörläggningen av rågångarna
hade därvid fem stora ännu synliga cirklar uthuggits i berget.
1808 års riddarsynerätt biföll emellertid den småländska, d. v. s.
den gamla svenska uppfattningen.
Vid 1808 års riddarsyn utvisade smålandsbönderna på östra
sluttningen av Packehall nedanför den stora stenen det kors,
som omnämndes 1775 och Per Erlandsson redan kände till.
Riddaresynerätten ansåg det emellertid icke vara uthugget eller
tillkommet med människohänder, i all synnerhet som flera
naturliga rämnor funnos där med liknande utseende. Det är
emellertid ingalunda uteslutet, att det ännu synliga korsmärket
verkligen en gång blivit uthugget just till gränsmärke. På den
gamla dansksvenska riksgränsen finnas nämligen på olika ställen
berg eller stenar, ofta benämnda >»Korshallen> eller »Kors-
stenen>, på vilka kors blivit inhuggna som gränsmärken. En
del av dessa märken äro från medeltidens första århundraden,
ja, kanske ännu äldre. I en i Palmskiöldska samlingen (vol. 254)
upptecknad avskrift, antagligen från 1500-talet, >»ur Kinnahäradz
gamble laagbook skrifven för 300 åhr» nämnas tre dylika
korsstenar. På Bohuslänsgränsen fanns redan 1273 en dylik
korssten, på Hallandsgränsen funnos 1554 minst fem sådana
stenar.!’) På gränsen mellan Blekinge och Möre funnos jämte
stenen å Packehall åtminstone två korsstenar till (se nedan
n:ris 21 och 29 B). När och under vilka förhållanden dessa
gränsmärken tillkommit, därom vet man intet.
- Se J. "Kalén, »Bohuslänska gränsmärken» s. 144 och samme förf:s. ar-
bete »Halländska gränsmärken», s. 164, 173, 176, 178, och 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
