Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
. Ännu lever minnnet om gränstvisterna vid Packehall kvar i
den muntliga traditionen. Det berättas sålunda, att de gamle
sett salig lantmätaren, klädd i uniform, rida upp för hallen
och säga: »Här är rätt och där är orätt». — Enligt en annan
sägen skulle ännu någon gång under 1800-talet ett par vargar
försökt riva några kalvar, som betade nedanför hallen. Två
oxar, som voro uppe på berget, hade då hoppat ned därifrån
och jagat bort vargarna. >»Ingen rädder för vargen här»! Det
må förhålla sig huru som helst med oxarnas hjältemod, men
säkert är, att vargen höll sig kvar i dessa skogstrakter
ännu i mitten av förra seklet. Om vargens förekomst i dessa
trakter, därom vittnar också namnet på den omkring en km. från
Packehall belägna Ulvasjön.
13. HOLMEN I ULVASJÖN. (1553—55, 1603, 1628, G. 6.)
Per Erlandsson uppgav (1628), att gränsmärket var en stor
tall >i Olfvasjöholm, 3-hörning, finnes kringfluten>. I jägmästare
Liungberghs manuskript från samma år säges också gränsen
gå över en i »Olfvasjön> belägen kringfluten holme >»med
smått talle> samt därifrån till >en landholme mitt emot vid
västra landet med talle på>, varmed antagligen avsågs udden
nordost om Mörtnabben. 1775 antecknades, att Ulvasjöholm
då kallades Trehörningsholmen. Numera kalias holmen för
’ »Vysslö.> Under 1800-talet var den ofta tillhåll för tjuvgöm-
mare och lönnbrännare.
Vid 1775 års förrättning godkände blekingebönderna icke
sjöholmen som rätt gränsmärke. De påstodo i stället, att
gränsen gick från de ovan nämnda GÖräskullarna (se nr 12)
till en vid den norra änden vid Ulvasjön belägen >»från fasta
landet oskiljaktig backe, hvilken blifvit tillagd namn af holme>.
Den höglänta marken mot vattnet var försedd med stubbar
efter stora träd. Där utvisade blekingebönderna både inför
lagmans- och riddarsynerätterna en rund, omkring en aln djup
»grafven håla», uti vilken de påstodo, att en tunna fylld med
träkol en gång blivit nedsatt som märke. Vid synerna upp-
grävdes även smärre kolbitar ur gropen. — Ett vittne om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
