Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
skulle enligt böndernas uppgifter 1603 gränsen gå över Trane-
mo, varmed antagligen avsågs danskarnas »Traestaenamo>.
Med hjälp av några senare uppgifter har det lyckats att
ungefärligen bestämma läget av denna mo, vilken redan tidigt
synes hava blivit uthuggen. Enligt Per Erlandssons uppgift
från 1628 skulle gränsen gå »i Tranemo utför Hästmahult>,
varjämte han tillägger »finnes intet, utan Rörsmåla lär vara
bygdt på samma mo». Halvannan km. nordost om Rörsmåla
gård ligger omkring 500 m. nordost om länsgränsen en kulle,
som kallas för Trankullen. Denna har alltså till våra dagar
bevarat namnet på den gamla gränsskogen.
Det danska namnet på skogen levde kvar långt in på 1600-
talet. Vid länsgränssynerättens sammanträde i Flaken 1793
uppvisades en karta, vilken enligt anteckning skulle vara lant-
mätaren Petter Ruuths egenhändiga konceptkarta. På denna är
utprickat en gränslinje, som går ungefär mellan gårdarna
Rörsmåla och Flaken. Under denna linje är antecknat; »Här
tager Trestenemo wedh och Biurabygget>. Ovanför linjen
står: »Stora bööckeskogar och talleskog ibland>.’) Numera
kallas olika delar av den gamla mon för olika namn, såsom
Träsätersmon, vilket påminner om det gamla danska namnet,
Sura eller Stora mon och Rörsmåla mon. Ännu fram till vår
tid fanns storskogen kvar norr om Rörsmåla. >Men juldags-
kvällen 1902 blåste Vår Herre i sin stora näverlur och så
jämnades skogen med marken>, säger en meddelare.?)
Den skog, som låg mellan Tranemon och Lyckebyån, kallade
svenskarna för Säffjehult. Enligt den danska gränsboken 1555
skulle svenskarna där alltid haft rätt till timmerhygget och
ollonen, under det blekingarna haft rätt till näver och bast:
De danska kommissarierna funno vid sin undersökning, att
detta sambruk utövades av två gårdar i Sverige och två i
. Blekinge. Bonden Olof Mattsson i Danskefly, nuvarande Flymen
1 Augerums socken i Blekinge, klagade samtidigt över att
1) K.L. Publik akt nr 13.
2? Wald. Ohlsson i Skruvemåla, Gullabo, den intresserade hembygds-
forskaren, som under årens lopp varit mig följaktig på flera forsknings-
färder efter de gamla gränsmärkena. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
