Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
närhet av denna viktiga gränspunkt. Omkring en kilometer
väster om stenen ligger den gamla mötesplatsen Furs bro (nr 28A).
Platsens stora betydelse betingades av dess läge invid den
uråldriga förbindelseleden från Lyckå utmed Lyckebyån in i
Småland. Här var på vintern en utmärkt väg, där trafiken gick
fram på frusna mader och sjöar. På sommaren var Lyckebyån
också den naturliga vattenvägen mellan östra Blekinge, Värend
och Uppvidinge. — Om någon gränsläggning skett mellan Sverige
och Danmark på 1000-talet, hava förrättningsmännen säkerligen
icke begivit sig landsvägen genom skogs- och ödemarkerna från
det västra kustlandet, Halland, till det östra, Möre. Genom dessa
områden fanns ju heller icke någon anledning att noggrant
bestämma gränsens sträckning. Hava de alltså förflyttat sig
utefter kusten, är det sannolikt, att de sedan följt Lyckebyån
för att åter uppsöka gränsen. De följde antagligen, liksom syne-
männen gjorde i mars 1553, »i medie vatn åen vp egenom och
vdi Bockebodhassiö>. På andra sidan sjön står den mäktiga
Vita sten, tydligt synlig från Lyckebyån. Den står på den gamla
riksgränsen, där danskarna förlade denna, alldeles intill den ur.
gamla vattenledaren och allfarvägen. Den är tecken till färde-
männen, att de nu nalkas Fur och den gamla mötesplatsen
mellan blekingar samt möre- och värendsbor. |
Brömse sten och Vita sten stodo vid de viktigaste platserna
på Möre södra gräns. Den förra längst i öster, den senare i
väster. Mellan dem löper än i dag i det närmaste oförändrat
’ tusenårigt landamärke.
27 B. »AAKAHULTU>. (1555).
Enligt gränsskillnadskartan löper den danska pretentionslinjen
omkring 1,000 alnar söder om den vid Bockebosjöns västra
strand liggande byn Hyltan. Namnet »Aakahultu> står antagligen
1 något samband med denna gård.
28 B. »AELGÖLNA>. (1555).
Denna plats har icke kunnat närmare bestämmas. Den har
legat någonstans på en linje mellan Gåsehall och Bråtaskärv.
Marken är här delvis sank. >»Aelgölna> har sannolikt varit namnet
på en numera uttorkad göl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
