Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 B. BRÅTASKÄRV. (1555).
»Brottaskier> är det väster
om stora fandsvägen mellan
Vissefjärda och Fur, strax söder
om avtagsvägen till Båldön lig-
gande stora stenröset. Det kal-
las fortfarande för »Bråttskärv>.
På gränsskillnadskartan kallas
platsen för »gamble Bråten».
Söder därom är antecknat föl-
jande intressanta uppgift: »Här
på denne plaan kan bygges
brååte när fejdetider ähre>. Se
bilden! Detta gränsmärke har
alltså liksom de olika Bråta-
bäckarna, som finnas på flera
ställen på den gamla riksgrän-
sen, fått sitt namn av att man
här under krigstiderna upp-
byggt bråtar. Området mellan Bockabosjön och Öjasjön eller,
om man så vill, mellan Vitasten och Bråtabäck var nämligen ur
politisk och militär synpunkt av utomordentlig betydelse. Här
förbi gick den urgamla vägen från Lyckeby mellan Konga och
Möre in i Uppvidinge. Här låg den första spärren; i södra Al-
gutsboda fanns ett mäktigare hinder — fornborgen på Rå-
stocksholme.!)
Några hundra meter norr om stenröset står invid det västra
landsvägsdiket en jordfast sten, på vilken är inhugget ett kors.
Vid sin nedan närmare omtalade utflykt i juli 1834 (se nr 32)
antecknade prosten Löfgren, att det på stenen inhuggna märket
skulle föreställa en krona. »Berättelsen är», säger Löfgren, »att
det blifvit dithuggit af den anledning, att konung Carl XI skall
vid en framfart på denna då för tiden mindre banade väg till
sin nya stad Carlskrona här ridit omkull och stupat af hästen».
Denna tradition lever fortfarande i bygden, men den är icke
"Kronstenen" vid Bråtaskärv (Nr 29 B).
!) Se Albert Vejde, »Borgar och samfärdsmedel i medeltidens Värend>,
Hyltén-Cavalliusföreningens årsbok 1925, s. 153 och 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
