Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Löfgren har också själv vid ett besök på platsen märkt detta,
vilket framgår av hans anteckningar från »en utvandring från
Wissefjärda prostgård till Blekingegränsen den 28 juli 1834.’)
Löfgren skriver därom: »I sydöstra hörnet at Kronobergs län,
begränsadt på södra sidan af Bleking och i öster skiljd från Kalmar
län genom Lyckebyån, ligger helt nära ån en liten göl, Wilgötl,
(ej Hvitgöl) och i vattendraget mellan gölen och ån en stor jord-
fast sten, som utgör sjelfva gränsskiljnaden, och är troligtvis
Hvitasten, rättare Hvilasten>. Trots detta beriktigande, som
Löfgren inhämtat i trakten av åldermannen Ingel Andersson
i Lekaremåla (se nr 32), vidhåller han sitt gamla påstående och
tillägger: >»den femte af de fordna gränsmärkena mellan Sverige
och Danmark.» Löfgrens teori visar-sig sålunda vila på syn-
nerligen lösa grunder och är utan värde. Det må slutligen
såsom en egendomlighet anmärkas, att gölen tvärt emot Löfgrens
tidigare antagande av Per Erlandsson 1628 kallades för Svartagöl!
31. BRÅTABAÄCK. (1554).
Gränsen följde från Villagölen den lilla Bråtabäcken till Öjasjön.
Det gamla namnet, som ännu nämnes i 1742—44 års länsgräns-
protokoll, har bäcken kvar ännu i dag. Den är omkring en km.
lång och löper räknat från Öjasjön genom naturlig äng, åker,
hagar och madmark. Strömfåran har i senare tid på ett par
ställen blivit rätad. Enligt 1555 års danska gränsbok kallades
” bäcken för >Ögasiöbeck>, vilken svenskarna ansågo vara den
rätta gränsen, under det danskarna påstodo, att gränsen gick
ett gott pilskott norr därom genom den s. k. »Bretali>. Den
svenske bonden i Eremitamåla hade i all sin tid fiskat i bäcken,
vilket likväl blekingarna aldrig gjort. Dessa brukade dock en
norr .om bäcken belägen äng, Seen årligen lämnade omkring
sex lass foder.
Bäcken har i forna tider icke bara varit en del av riksgränsen
mellan Sverige och Danmark utan sannolikt även en av de sär-
skilt angivna gränserna för Tiohärads lagsaga, eller blott
. någon del därav. Det är ju endast lagens kyrkobalk, som är
bevarad till vår tid. Dess inledning lyder i översättning:
1) Vitterhets-, Historie- o. Antikvitetsakademiens arkiv, Vissefjärda socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
