Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AG HAR I MÅNGA ÅR TÄNKT ATT PÅ DETTA SÄTT
lämna något efter mig, ty allt annat arbete lämnar något min-
ne, men ett år efter skomakarens död, så äro alla hans skor ut-
slitna, och sedan är hela skomakaren för alltid glömd. Så länge
jag höll mig i det frivilliga tvånget att alltjämt gå omkring i byg-
den, som förr var det vanligaste och ännu fortgår på landet, var
det för mig omöjligt att få någon tid övrig, men sedan mina
kroppskrafter blevo så förslappade, att jag omöjligen kunde ut-
härda det stränga tvånget, utan måste hålla mig hemma, så tar
jag mig allt ibland friheten att skriva, och får jag här börja med
min första kyrkoresa, som skedde på sommaren 1818.
Ifrån bostället N:o 1 Oppebyen (Basebo) och till Kaggemåla
grind är vägen med: allt på båda sidor i samma form som då,
utom alla ekarna, som skuggade bort marken, och så nu skol-
huset, som byggdes 1876 — men när vi kommo litet bortom grin-
den låg vägen mycket till vänster och krokade sig fram genom
åkrarna och gick ut vid Äskebäck. Här var då tre bebodda torp
med sina urgammalmodiga hus och ett av dem står ännu kvar
fastän på ny plan med nya hus, och ägaren hette Nils Olsson
Ryss. Det andra torpets innehavåre och ägare hette Olemaja och
en gammal trädgård utvisar ännu stället där det stod. Det tredje
stod på åkern invid södra hörnet av den ängen, som sträcker sig
med ändan till vägen vid Kaggemåla grind — innehavaren och
ägaren var en gammal skomakare, som hette Pär i Kaggemåla.
Men efter lantmäteriet i Släthult 1828 blev vägarna raka och
torpen inköpta till gårdarna.
Ifrån Äskebäck genom väghagen till grinden är ännu allt oför-
ändrat, men där låg vägen till vänster genom åkrarna, litet öster
om där nu gården står, och gick ut vid stentrumman. Gården
stod då väster om den steniga kullen nära haggärdesgården, med
sina urgamla hus och ägdes då av major Harmens på Berga och
innehavaren, som skattade för gården, hette Sven Örnberg. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
