Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
kvarts hittades också mest i
varje ruta. Intet av dessa kunde
anses vara retuscherat till något
slags redskap, men på andra
östsvenska boplatser, där även-
ledes kvartsstycken allmänt fö-
rekomma, ha stundom enstaka
bitar varit retuscherade till skra-
por etc. Dessa kvartsbitar få
väl alltså betraktas närmast
som avfall. Kvartsen är ju i
Fig. 23. "Pilskaftglättare" från jämförelse med både flintan och
TERO ER den finkornigare och bättre grön-
stenen ett svårarbetat råmate-
rial, vilket väl förklarar den oproportionellt stora mängden dy-
likt avfall i jämförelse med de ytterst fåtaliga säkra redskapen
av samma material. En i den arkeologiska litteraturen vanlig
uppfattning, att dessa kvartsförekomster på alla östsvenska bo-
platser skulle stå i samband med lerkärlstillverkningen, så att
man skulle ha insamlat och finkrossat kvartsstycken för använd-
ning som ”magringsmedel” i lergodset, torde icke ha mycket fog
för sig. Dels förekommer nämligen dylik kvarts i myckenhet
även på boplatser, som icke lämnat ett spår av keramik, dels
består steninblandningen i lerkärlen icke allenast av dylika
kvartskorn utan oftare av annat material, fältspat, vanlig strand-
sand etc.
Det ovan beskrivna fyndmaterialet kan med några få undan-
tag fördelas på två kulturgrupper och tidsskeden. Den grop-,
streck- och kamornerade keramiken, fig. 12—15, markerar den
egentliga bebyggelsen på området. Den motsvarar den grop-
keramiska bebyggelsen vid exempelvis Siretorp och kan jäm-
ställas med tids- och kulturgrupperna Säter III-—IV vid Brå-
viken.1) I analogi härmed kan denna gropkeramiska bebyggelse
1) Säter II-gruppen, överallt i Mälarlandskapen och Östergötland den
äldsta inom den egentliga s. k. östsvenska boplatskeramiken, finns ej vid
Humlekärrshult, ehuru den vertikallinjeornerade trattbägaren, som ingår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
