Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
vid Humlekärrshult anses ha börjat ungefär vid mitten av gång-
griftstiden och ha varat något hundratal år. Det är osäkert om
den räckt ända till slutet av ifrågavarande period; det finns
egentligen inga fynd tillhörande denna kulturgrupp, som direkt
visa detta. Inga flintpilspetsar av den vackra formen med tre-
kantigt tvärsnitt t. ex. Keramiktyperna fig. 14, vilka torde
utgöra de yngre inom gruppen, kunna ej med säkerhet placeras
ända ned i slutet av perioden. Möjligen skulle de två enstaka
krukskärvorna fig. 15 a med sina svängda vinklar kunna anses
så pass sena, om man nämligen kunde anta att de motsvara en
likartad keramik på mycket sena boplatser i Uppland (Torslunda
II) och på Åland (Jettböle II). Detta är emellertid icke ostri-
digt. Med denna keramikgrupp torde också böra sammanställas
de flesta grönstensyxorna, såväl trindyxorna som de otydliga
mellanformerna mellan dylika och fyrsidiga samt de tjock-
nackiga, dock sannolikt med undantag av de skarpt fyrsidiga
fig. 20: a—c samt fragmenten av håleggade flintyxor, vilka
måste räknas till en annan grupp, båtyxkulturens, som nedan
skall närmare behandlas. Allt övrigt i det föregående beskrivet
icke keramiskt material (möjligen med undantag av förarbetet till
den dubbeleggade porfyryxan, fig. 22 a) kan ävenledes räknas
hit.
Denna gropkeramiska grupp representerar en typisk fångst-
. kultur. Jakt och fiske var sannolikt uteslutande näringsfång
för dessa människor. Det förnämsta viltet var nog här liksom
på denna kulturs övriga fyndlokaler sälen, varav ben anträffa-
des på boplatsen.1) AÅÄkerbruk och boskapsskötsel voro sanno-
det komplex av äldre megalitkeramik, vilket just inom ovannämnda land-
skap var en grundläggande faktor för uppkomsten av denna lokalt sär-
präglade Säter II-stil, förekommer. Att Säter II, som i stort kan sägas vara
en förvanskad och lokalt färgad äldre megalitisk keramikart, ej förekommer
utanför ovannämnda östligt-mellansvenska område, torde bero på att detta
särskilt starkt påverkats av det megalitiska Västsverige (Bohuslän via
Västergötland, jfr Bagge 1934). Förf. hoppas snart i annat sammanhang
få tillfälle redogöra närmare för dessa förhållanden.
1) En hel del obrända: djurben tillvaratogos, men ha ännu ej hunnit
bestämmas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
