- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIV. (1936) /
89

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

z

389

(före Ramsays epokgörande uppslag). I stort sett har ju visser-
ligen landmassan under hela stenåldern stigit ur havets famn, men
åtskilliga oregelmässigheter göra det noggrannare fastställandet
av denna långa process till en törnestig för den, som ger sig i
kast därmed. Av stor betydelse vid detta mödosamma arbete
är stenåldersfyndens, särskilt boplatsernas, läge i förhållande
till havsytan. De boplatser, som tillhörde den gamla fångstkul-
turen (av Säter II, III, IV-typ och likartade), lågo i de allra
flesta fall omedelbart intill den dåtida stranden. Dessa fynd-
lokaler bli härigenom goda mätare på de forna strandytornas
lägen under skilda tider, ty vanligen kan man ju någorlunda
säkert datera boplatserna, i synnerhet de keramikförande. En
av de viktigaste uppgifterna vid undersökningen av en dylik bo-
platslokal blir alltså det möjligast exakta fastställandet av bo-
platsens dåtida strandnivå.

En. blick på den stora nivåkartan visar oss, att Humlekärrs-
hultboplatsen har ett läge, som tydligen står i direkt samman-
hang med förekomsten av en väl skyddad hamn under boplats-
tiden. Först när strandlinjen under landets långsamma stigning
ur havet kom att ligga vid 12-meterskurvan (den grova strec-
kade linjen på kartan) bildade den långa moränryggen, på vilken
boplatsen ligger, en sammanhängande vågbrytare, som skapade
en skyddad bassäng i områdets norra del. Först vid denna

’strandnivå torde bebyggelse på moränbacken ha varit möjlig.

Men även då torde den låga landtungan mellan fasta landet och
den högre kullen vid B—C ha varit tämligen utsatt för över-
sköljning vid stormhögvatten.

Vi ha ju ovan sett, att de äldsta spåren av bosättning (mer
eller mindre tillfällig) också förekomma endast inom detta högre
belägna parti (B—C). Allteftersom stranden ytterligare sjönk
avskärmades hamnen alltmera. Men vid 9-metersnivån avstäng-
des den genom en smal moräntröskel vid själva inloppet. Den
grova linjen vid 10-metersnivån betecknar alltså den ungefärliga
lägsta nivå, vid vilken ännu hamnbassängen kunde utan besvär-
ligheter användas av fisklägets folk: Av rent topografiska skäl
skulle man alltså vara benägen att tänka sig boplatsens bebyg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/24/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free