Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Vägarna voro ganska illa hållna, gropiga och steniga här och
där. Men det var inte så många vägfarande, som kunde förarga
sig över dess beskaffenhet. För den, som i sakta mak vandrade
fram där, voro de i sanning intressanta. Vägkanterna voro
prydda med den brokigaste blomsterprakt, höga kungsljus, blå-
klockor, gåsört, geranium och många andra. Stenmurarna, som
kantade vägen, voro klädda med mjuk grön mossa och långa
revöor av björnbärsbusken, som på vårarna voro fulla av vackra
vita blommor och på höstarna av de svarta glänsande bären,
och innanför på åkerrenen kunde det vara hallonsnår. Sten-
skvättor och sädesärlor hade sina bon bland stenarna, brokiga
fjärilar svävade omkring blommorna, en igelkott rultade fram
vid vägkanten, och om man höll sig riktigt stilla, kunde man
få se en vessla titta fram mellan stenarna och lika hastigt för-
svinna igen.
Det ringer första gång på söndagsmorgonen. Från präst-
gården kommer Björn, den store newfoundlandshunden värdigt
klivande. Han går till kyrkan och sätter sig på kyrkogårds-
muren, som det ser ut, för att inspektera det hela. När hans
husbonde kommer, vet han, att han måste gå hem, och det gör
han också utan invändningar. Någon måste ju också se till
huset, där ingen mer än en tjänarinna och de minsta barnen äro
hemma. Och den plikten fullgör han med största nit, han är
en trogen väktare.
Från alla vägar kommer kyrkfolk, gående eller åkande. Alla
äro snyggt och väl klädda, några av de äldsta männen i granna
randiga västar med silverknappar och höga hattar av en förun-
derlig fason och skiftande i grönt. Kvinnorna äro klädda i scha-
lett, man ser en och annan ”hattmänniska”, men dessa äro lätt
räknade. De äldre bondhustrurna ha ståtliga svarta silkesdukar
med långa fransar, de yngre kulörta sådana. De unga flickorna
använda om sommaren stora vita huvudkläden, en meter i fyr-
kant, vackert broderade av dem själva. Småflickorna se mycket
söta och näpna ut i sina rutiga bomullsschaletter, hemvävda, i
vackra, klara färger. Det finns väl knappast någon huvudbonad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
