Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
hade den varmaste medkänsla för allt lidande, andligt och
kroppsligt, och sökte lindra och hjälpa, där hon kunde.
Trettiosex år efter sin makes död fördes hon, följd av sina
tacksamma, innerligt sörjande barn, samt av minnesgoda vänner
i Halltorp och Voxtorp, bl. a. av flere bland sina gamla tjänare,
till den sista vilan i Voxtorps kyrkogård. Där slumrar hon vid sin
älskade makes sida under guldregnsträdet, som hon själv plan-
terat. På gravstenen stå några bibelord, som mången gång
skänkt henne styrka under tunga tider: ”Såsom din dag är, så
skall din kraft varda, säger Herren”.
Familjen i prästgården bestod utom av far och mor och bar-
nen av de senares lärarinna och familjens trogna vän, mamsell
Anna Palmqvist, prästdotter från Mortorp, samt av tjänarna.
Då mor gifte sig, följde en av tjänarinnorna i hennes föräld-
rahem med till hennes nya hem. Det var Anna Carlsdotter, av
oss alltid kallad Storanna, och hon stannade i vårt hem till sin
död. Hon var född i Mörlunda socken 1818 ”fjorton dar före
vårfrutid”. När hon var 12 år, kom hon till en bondgård som
”lillpiga”. Hon brukade berätta, att husfolket där, stora och
små, varje morgon fick till frukost surt, svart rågbröd och en
jungfru brännvin, i vilket man doppade brödet. Längre fram
kom hon till min mormor och sedan, som ovan nämnts, till mina
föräldrar. Jag minns henne alltid som en torr liten gumma, det
föreföll, som om hon alltid hade varit lika gammal. Hon var för
oss syskon den ömmaste vårdarinna under vår barndom och.
sedan en god vän, som vi höllo av och hade respekt för. Hon
hade en god sångröst, och det kändes lugnt och tryggt att somna,
då hon satt vid bädden och sjöng: ”Som fåglar små, när dundra
må”. Men hon kunde också sjunga världsliga visor, hon hade en
stor repertoar: Sinclairsvisan, Kung Ring med sin drottning till
gästabud far, Herr Carl och klosterrovet och många andra. En
visa handlade om en blind sångare, som; ledd av sin dotter, vand.
rade omkring och sjöng. De hade på sin vandring kommit till
ett främmande land, och där dog dottern helt AR Jag
minns blott följande hjärtslitande strofer:
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
