Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
UNSAn bete
”Vart kom yxan?”
”Smeden smidde”. —
”Vart kom smeden?”
”Gick på åkrar och ängar och sådde havre och korn,
och vem som talar först, han skall ha ett kol i månnen.”
Alla höllo sig nu tysta en stund, men plötsligt sade någon ett
ord eller skrattade, och då försökte de andra att stoppa ett kol
i hans mun, vilket sällan lyckades.
Storanna plåstrade om oss, då vi hade gjort oss illa, hon
”ritade bort” revormar och ”borrade bort” vaglar, och när vi
voro mycket små, kammade hon av oss ”hedningehuden”. Hon
oljade det lilla fjuniga huvudet och kammade det med finkam.
Om man inte gjorde så, finge barnet dålig hårväxt.
När hon ”ritade bort” revormar, läste hon följande:
Go möra bitti,
Jag hälser bort Er,
Revor och revorm.
Ni ska försvinna
Som snö för sol,
Som lik i jol.
Tvi dej!
När en vagel, stolsteg, skulle botas, satte man sig vid spi-
sen. En silkeduk lades över ögat, och så borrade hon lätt
med en trefot.
”Jag borrar, jag borrar”. —
”Vad borrar du?”
”Jag borrar stolsteget ur
ditt öga i muren”.
De där företagen utfördes, är jag rädd, i djupaste hemlighet.
Trollformler användes nog av åtskilliga på den tiden. En gam-
mal soldathustru, Nero-Sara, läste bort ormbett på följande
sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
